Delar av människokroppen

Den mänskliga kroppens organisationsnivå sträcker sig från atomer via molekyler och vävnader till organsystem. Mer än 90 procent av en människas kropp består i sin tur av syre, kol och väte. Människans struktur består således bland annat av ben, leder, ligament, senor och muskler.

Därför är det viktigt att analysera kroppen utifrån var och en av dess anatomiska delar. På så sätt blir det lättare att förstå hur denna organisationsnivå fungerar och vilken typ av terapi som ska tillämpas på varje skada. Läs vidare så hittar du all information du behöver.

Människokroppens anatomi

Klassificering av människokroppens delar

Enligt de biologiska vetenskaperna kan människokroppen delas in i följande delar:

Huvudet

Huvudet är den övre delen av människokroppen där det hålrum som innehåller hjärnan är beläget . Det består av skallen, vars ben har en led av synartros-typ. Det vill säga att det finns ett tunt membran mellan varje ben som producerar minimala rörelser.

Ansiktet innehåller i sin tur ögonhålan och tillhandahåller muskler som är nödvändiga för att tugga, titta och andas. Denna del av kroppen innehåller de fem sinnena och början på matsmältnings- och andningssystemet.

Dentemporomandibulära leden och de sphenomandibulära och stylomandibulära ligamenten som håller käken mot skallen är framträdande i ansiktet. De vanligaste besvären är huvudvärk, huvudvärk och ögonbesvär. I det senare fallet är närsynthet och astigmatism de vanligaste tillstånden.

Kompletterande och icke-invasiva behandlingar som tillämpas på denna del av kroppen är vanligtvis massage, akupressur och aromaterapi. Huvudets nedre gräns är nacken och i bakre delen nacken (vilket ger upphov till övre delen av ryggen eller halsryggen).

Rump

Som nämnts ovan börjar bålen vid övre delen av ryggen och under ansiktet och sträcker sig till ljumskområdet eller nedre delen av höften. Den skyddas av revbenen, bröstbenet och kotorna, som ansluter till ryggraden. Denna sektor kan delas in på olika sätt. Det vill säga om man tar hänsyn till den yttre eller inre delen av människokroppen.

Om vi börjar med den första klassificeringen finner vi på framsidan av bålen ryggen och skinkorna, medan vi på baksidan finner bröstkorgen och buken. Det är viktigt att nämna att kontrakturer i gluteal- och lumbalområdet är en av de vanligaste kontrakturerna i människokroppen

I ryggraden är det möjligt att hitta ett stort antal leder (en för varje kotpelare), varför inflammationer, diskbråck och ischias är vanliga besvär i denna del av kroppen. Icke-invasiva behandlingar är bland annat kyl- och värmebehandling, termoterapi, kryoterapi och kompressionsterapi.

Extremiteterna

Den andra delen av kroppen som kroppen kan delas in i är extremiteterna, som ansvarar för en persons rörelseorgan. Dessa är i sin tur indelade i två övre och två nedre lemmar, där armarna och benen är de integrerade medlemmarna i varje sektor.

Det är också möjligt att göra en inre och yttre klassificering av denna del av kroppen, där man i det första urvalet finner ben, en muskelstruktur, senor, slemhinnor och nervrötter. Medan det i den andra indelningen beror på vilken typ av lem vi vill tala om.

• De övre extremiteterna består av axel, arm, underarm, handled och hand.
• De nedre extremiteterna består av benen, låret, knäet, vaden, ankeln och foten.

Man får inte glömma att lemmarnas huvudsakliga syfte är att säkerställa personens rörelse och mekaniska handlingar. Därför är de bästa behandlingarna för åkommor som uppstår i detta område kompressionsterapi, massage och kyl- och värmebehandling.

Bästa produkterna för människokroppen

Bästsäljare

Referenser

1. Widmaier, E. P., Raff, H., & Strang, K. T. (2006). Vander's human fysiology (Vol. 5). New York, NY: McGraw-Hill. https://www.bme.ufl.edu/wp-content/uploads/2018/07/BME5401_Ormerod.pdf
2. Pocock, G., Richards, C. D., & Richards, D. A. (2013). Human fysiology. Oxford University Press. https://books.google.es/books?hl=en&lr=&id=pSxYM5-PrmgC
3. Guyton, A. C., & Hall, J. E. (2006). Medicinsk fysiologi. Gökhan N, Çavuşoğlu H (Çeviren), 3. https://www.uvic.ca/ecs/ece/assets/docs/current/undergraduate/202005/bme201.pdf
4. Gray, H. (1878). Anatomy of the human body (Vol. 8). Lea & Febiger. https://books.google.es/books?id=9zBKAQAAMAAJ
5. Gray, H., & Goss, C. M. (1974). Anatomi av människokroppen. American Journal of Physical Medicine & Rehabilitation, 53(6), 293. https://journals.lww.com/ajpmr/Citation/1974/12000/Anatomy_of_the_Human_Body.7.aspx
6. Frontera, W. R., & Ochala, J. (2015). Skelettmuskulatur: en kort genomgång av struktur och funktion. Calcified tissue international, 96(3), 183-195. https://link.springer.com/article/10.1007/s00223-014-9915-y
7. White, T. D., & Folkens, P. A. (2005). The human bone manual. Elsevier. https://books.google.es/books?hl=en&lr=&id=ctMRLv6oA8wC
8. Ruff, C. B. (2000). Kroppsstorlek, kroppsform och styrka i långa ben hos moderna människor. Journal of human evolution, 38(2), 269-290. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248499903226