Skador i volleyboll

Volleyboll är en sport som kännetecknas av sin kollektiva karaktär och som har vunnit många fans över hela världen. Eftersom det är en aktivitet med en mängd olika rörelser och kraftfulla förflyttningar där skador på övre och nedre extremiteter och ryggraden tenderar att uppstå. Det är en sport som kan utövas i olika naturliga miljöer som stranden eller på konstgjorda banor.

Denfrämsta orsaken till skador beror på överbelastning av axlar, tår, knän och fotleder. I det följande kommer vi att berätta om de viktigaste skadorna som uppstår i volleyboll och hur man kan förebygga dem. Du kommer också att lära dig om RICE-behandlingen som består av tekniker för akut vård av idrottsskador.

Vilka är de vanligaste typerna av skador när man spelar volleyboll?

Volleyboll innefattar en mängd olika repetitiva rörelser som kan leda till idrottsskador om man inte är ordentligt förberedd. Det är en mycket fysiskt krävande sport som kräver kraftfull kroppsmekanik för att nå bollen. I allmänhet påverkas lederna i axlar, fingrar, knän, fotleder och ryggrad. Därför är det viktigt att veta hur de uppstår, hur man förebygger och behandlar dem.

Här är de vanligaste skadorna som spelare kan drabbas av när de spelar volleyboll:

Rotatorcuffsen tendinit

Rotatorcuffskador är mycket vanliga i volleyboll. Den utgör en av de viktigaste delarna av människokroppen för att generera kraft och för att flytta axeln när man kastar bollen. Spelaren utför repetitiva över huvudet rörelser när han eller hon servar, vilket blockerar partiella eller totala revor i musklerna.

Detta resulterar i inflammation och trötthet som idrottare beskriver som en djup smärta i axeln. Detta gör det svårt att utföra handlingar som innebär att lyfta den övre extremiteten, till exempel att kamma håret eller försöka röra ryggen. Dessutom finns det en stor svaghet i armarna.

SLAP-skada

Detta är en partiell eller fullständig bristning av labrumfibrokartilaget och har fått sitt namn efter förkortningen "Superior Labrum Anterior to Posterior". Detta fibrobroskbrosk täcker glenoidhålan för att sätta och stödja humerushuvudet och öka ledens stabilitet.

Det orsakas av fall på axeln i abduktion, extension och lätt flexion eller av upprepade kaströrelser. Den klassificeras i fyra typer beroende på nivån på rivningen i labrum. Den orsakar svår smärta i axeln, särskilt när man lyfter armen, samt knackningar, svaghet och instabilitet.

Skulder impingement

Detta är ett impingement-syndrom i axelleden som vanligtvis är multifaktoriellt. Impingementet innebär att de mjuka vävnaderna kläms, vilket resulterar i supraspinatus tendonit, bursit och tendonit i axeln. De främsta orsakerna till denna skada beror på förkalkningar eller bensporrar, kapselspänning och svaghet i rotatormanschetten. Associerade symtom är bland annat axelsmärta vid rörelse över huvudet och stelhet.

Försträckning av handleden

Även om det inte är en särskilt vanlig skada hos volleybollspelare kan den förekomma. Den är allmänt känd som "öppen handled" och innebär faktiskt att handledens ligament ansträngs, slits eller brister.

Dessa orsakas av överanvändning och högintensiv träning, direkt trauma mot leden eller fall på leden. Som ett resultat av detta orsakar de smärta, svullnad och svårigheter att röra handledsleden.

Frakturer, förskjutningar och förvridningar av fingrar

Fingrarna är en annan av de mest sårbara delarna av handen hos volleybollspelare. I allmänhet orsakas skador av kraftiga slag av bollen på fingertopparna. Detta beror på fingrarnas svaghet och känslighet vid servering, blockering och spiking.

Detta kan leda till frakturer, förskjutningar och skador på fingrarnas ligament och senor. Spelare kan märka det när de upplever stark smärta, oförmåga att röra dem, förstoring och deformitet.

Fotledsförsträckning

Fotledsförstukningar är en mycket vanlig skada hos volleybollspelare och är den främsta orsaken till invaliditet. De uppstår vanligtvis när idrottaren hoppar och faller felaktigt och förlorar fotens stabilitet. Även på grund av ett oavsiktligt fall på en annan spelares fot som orsakar balansförlust.

Förvridningar klassificeras i tre grader beroende på hur allvarlig skadan är. En stukning av grad I är lindrig, utan att ligamenten slits eller brister, medan grad II innebär att ligamenten slits. Grad III är mycket allvarligare, eftersom ligamenten är helt trasiga och lösningen är kirurgisk.

Patellas tendinit

Det är en patologi som uppstår vid sport där aktiviteter som upprepade hopp måste utföras. När det gäller volleyboll genereras den när volleybollspelare utför spikande och blockerande rörelser.

Den uppträder som en accentuerad inflammation på nivån av senan som förbinder skenbenet med patella. Den orsakar intensiv smärta i knäet i området ovanför eller nedanför knäskålen. Dessutom åtföljs den av minskad muskelstyrka i muskeln quadriceps femoris.

Riss i främre korsbandet

Denna skada är också en av de vanligaste skadorna i de nedre extremiteterna hos volleybollspelare. Den uppstår när spelarna hoppar hårt och landar på sina utsträckta fötter. Som ett resultat av detta uppstår ett högt hörbart poppande ljud som åtföljs av intensiv smärta, ökad volym och oförmåga att böja sig eller sitta ner. När skadan väl har uppstått är det inte troligt att den kommer att lösa sig på naturlig väg. Det enda sättet att behandla denna skada är genom kirurgisk rekonstruktion.

Akilles tendinit

Akillessena seninflammation är en inflammation i akillessenen, som är en fibrös struktur som förbinder benets muskler med foten. Den beror på överanvändning av vadmusklerna hos volleybollspelare som tränar intensivt på helgerna. Detta kan leda till inflammation och partiella eller fullständiga revor på sennivå.

Det ärtypiskt att spelarna börjar med mild smärta i baksidan av benet efter träning. Efter flera veckor kan det dock bli allvarligare med stelhet på morgonen och oförmåga att utföra dagliga aktiviteter.

Plantar fasciit

Plantar fasciit är en inflammation i det tjocka vävnadsband som täcker fotsulan och som kallas plantar fascia. Den förekommer hos volleybollspelare på grund av upprepade hopprörelser och att de inte bär rätt skor under träningen. Detta beror på spänningen och stressen på fascian som kan leda till inflammation och partiella eller fullständiga revor. Volleybollspelare rapporterar ofta om en skjutande smärta i fotbollen, särskilt när de vaknar, som förbättras med dagliga aktiviteter. Den kan dock förvärras efter idrottsutövning.

Smärta i ländryggen

Skador i ländryggen är den främsta orsaken till kronisk ländryggssmärta hos volleybollspelare. De beror på inflammation i ländryggens ligament och muskler samt kompression av ryggmärgsnerver och diskar. Dessa skador orsakas av plötslig vridning av bålen och hyperextension av kotorna bakåt.

De orsakar också intensiv smärta i nedre delen av ryggen som strålar ut till skinkor och ben. Detta kan leda till domningar och svaghet i det drabbade benet och beror specifikt på inflammation i ischiasnerven.

Muskelkontrakturer och revor

Muskelkontrakturer och muskelavbrott kan förekomma mycket ofta hos volleybollspelare. Muskelkontrakturer och revor orsakas av ett minskat blodflöde till musklerna, muskelöverbelastning, obalans i vatten- och elektrolytbalansen eller trauma. Detta inträffar ofta när uppvärmning, nedkylning och stretchövningar inte utförs.

De ger upphov till smärta på nivån för de drabbade musklerna med förekomst av en klump som beror på förkortning av muskelfibrerna. Denna förkortning är ofrivillig och när förkortningen genererar mycket mer spänning kan en rivning av muskelfibrerna uppstå.

Frakturer

Benbrott är en av de allvarligaste skadorna hos volleybollspelare. De kan uppstå på grund av kraftiga stötar på övre och nedre extremiteterna och till och med på ryggraden. De orsakas av ett högt knackande eller knäckande ljud som åtföljs av svår smärta. Dessutom orsakar de förstoring, deformitet och oförmåga att röra det skadade området.

De bästa produkterna för återhämtning av skador i volleyboll

Bästsäljare

]

Hur förebygger man skador när man spelar volleyboll?

Skador i volleyboll är ofta en oundviklig risk trots att volleyboll är en säker sport. Volleybollspelare riskerar att drabbas av skador på axlar, fingrar, knän, fotleder och ryggrad. Därför bör man ta hänsyn till vissa saker när det gäller kondition, korrekt teknik och följande rekommendationer:

Uppvärmning

Uppvärmning är grunden för all träning inom alla sporter. När det gäller volleyboll är det viktigt att undvika uppkomsten av måttliga och allvarliga skador som äventyrar idrottsutövarens prestationer.

I volleybolluppvärmningen bör en serie specifika övningar utföras för att förbereda idrottarens kropp. Detta skede bör vara i ungefär 15 till 20 minuter, men det kommer att öka om träningen eller matchen överstiger 60 minuter.

Här är några av de rutiner du kan följa:

• Snabb joggning: Jogging är en aktivitet som gör att du kan öka din hjärtfrekvens för att ge mer blodflöde till musklerna. Detta säkerställer bättre syresättning i början av sporten och bör göras i minst 5 minuter. Joggingen bör öka i intensitet för att stärka spelarens uthållighet.
• Rutiner för att öka uthålligheten: Efter jogging är det nödvändigt att starta en rutin för att öka idrottarens uthållighet i ytterligare 5 minuter. Hoppövningar, löpning, små hinder, förflyttningar med riktningsändringar samt smidighet och koordinationskretsar bör kombineras.
• Stretching: Stretching är en viktig del av uppvärmningen i volleyboll. De gynnar muskelelasticitet och flexibilitet och förhindrar uppkomsten av muskelkontrakturer. Bland de mest rekommenderade är de som syftar till ledrörlighet vid axlar, armbågar, handleder, knän och fotleder. Dessutom bör musklerna i övre och nedre extremiteterna samt i ryggen sträckas.

Kylning

Nedkylningsövningar motsvarar den uppsättning aktiviteter som utförs för att sänka träningens intensitet. De utförs efter varje fysisk träning eller match. Deras betydelse ligger i att återföra och återställa kroppen till dess normala neuromuskulära och metaboliska tillstånd. Avslappnings- och andningstekniker bör tillämpas för att hjälpa till att mjuka upp övre och nedre extremiteterna och ryggen.

Sättet att svalka sig i volleyboll är mycket enkelt:

• Att gå: Det är viktigt att gå för att minska muskelaktiviteten och det bör åtföljas av djup andning. Tre försiktiga promenader runt banan bör göras, med mjuka rörelser med armarna. Därefter tre långsamma promenader utan någon typ av rörelse.
  Mjuka stretchövningar: Sessionen bör avslutas med ytterligare en serie stretchövningar för att undvika muskelskador och minska smärta. Övningarna bör kombineras med stretchövningar för armar, rygg och ben.

Utrustning

Volleyboll är en av världens favoritsporter och kännetecknas av att det är en mycket rolig disciplin. Som med alla andra sporter kräver volleyboll rätt utrustning. Om du bara börjar i volleybollens värld rekommenderar jag att du följer dessa rekommendationer:

• Kläder: Rätt kläder för volleybollträning bör vara gjorda av lycra för att garantera komfort och svalka. Kläderna bör bestå av shorts som sitter tätt mot kroppen för att undvika skav för att undvika besvär med förflyttning.
• Skor: Lämpliga skor är mycket viktiga. De bör ha en gummisula för att ge bättre grepp och en utformning som skyddar foten vid sidoförflyttningar. Dessutom bör den främre delen vara tjock för att undvika benskador när man utför kontinuerliga hopp.
• Strumpor: Komplementet till bra skor kommer alltid att vara strumpor. Det är viktigt att de är gjorda av ett bra tyg så att de ger komfort när man spelar. Det är också tillrådligt att bära dem upp till knäet eller av strumptyp så att de anpassar sig bättre till fotleden.
• Knäskydd: Detta är en av de delar som förebygger skador och olyckor på knänivå, liksom blåmärken och skrubbsår. Storleken och tjockleken på fotledsstödet beror på spelarens ålder och erfarenhetsnivå.
• Nät: Utan ett bra nät kan det inte bli något volleybollspel. Det är ett fast nät som hänger från två stolpar på en genomsnittlig höjd av 2,43 för män och 2,24 för kvinnor.
• Boll: Bollen ska vara sfärisk och täckt med läder eller syntetiskt läder. Det är viktigt att välja en lätt och bekväm boll för att förhindra skador på fingerlederna.

Näring och vätsketillförsel

Volleyboll kräver mycket styrka, smidighet, snabbhet, kraft och framför allt mycket uthållighet, vilket kräver en hög energinivå. Den höga energiförbrukningen kräver att man upprätthåller en balanserad kost, som är basen och bränslet för kroppen. I detta fall bör tillräckliga mängder kolhydrater konsumeras och fördelas över hela dagen.

De idealiska näringsförhållandena för volleybollspelare bör vara följande:

• 40 % kolhydrater
• 30 % protein
• 30 % lipider

Volleybollspelarnas kost bör anpassas till deras fysiska kondition, träningsnivå och tävlingar. Tanken är att säkerställa det nödvändiga intaget av energi, näringsämnen och vätska:

• Underhållskost: Idrottaren bör äta måltider med kolhydrater med lågt glykemiskt index, t.ex. havregrynsgröt, fullkornspasta och brunt ris. En del magert protein och enkel- eller fleromättade fetter bör ingå. Du måste också äta tre eller fyra måltider före varje match för att bygga upp energireserver.
• Kost under en match: Eftersom det är så svårt att inta måltider under en volleybollmatch bör man ta till strategier. Fruktosrika sportdrycker kan konsumeras under vilotider för att säkerställa prestanda under hela matchen.
• Kost efter en match: Rätt kost efter varje match är av avgörande betydelse för den fysiska och muskulära återhämtningen. Glykogenlagren bör ökas genom att konsumera kaloririka livsmedel under de första 60 minuterna. Dessa inkluderar smörgåsar med ost, skinka, ägg, kyckling eller tonfisk, fruktsallader, energibars och flytande återhämtningstillskott.

Hydrering är också mycket viktigt och som idrottare bör du ha en konsekvent vana vid vätskeintag oavsett om du är törstig eller inte. Volleybollträning och matcher kan äga rum inomhus eller utomhus med solexponering. Dessa förhållanden genererar en förlust av vätska och elektrolyter som leder till ökad trötthet och risk för muskel- och ledskador.

Det är därför viktigt att fylla på vatten- och elektrolytintaget med hjälp av sportdrycker och mycket vatten. Det rekommenderas att man dricker 50 ml var 10:e till 15:e minut av fysisk aktivitet vid träningspass som inte överstiger en timmes intensiv träning. Drycker med hög kolhydrathalt bör användas vid längre matcher.

Konditionsnivå

Den som vill börja spela volleyboll bör ha ideala fysiska egenskaper för att anpassa sig till de fysiska kraven och den hårda träningen. I allmänhet bör du kunna utföra intensiva rörelser i minst 3-4 timmar och utveckla muskeluthållighet, snabbhet och smidighet.

Volleyboll kräver vissa tekniker och taktiker som utvecklas genom ständig träning. Spelaren måste utnyttja de tekniska resurserna väl och kombinera dem med god kemi och mental smidighet. På så sätt garanteras utvecklingen av goda strategier och färdigheter i varje enskilt spel.

Terapier för återhämtning

Träningsprocessen bör innefatta återhämtningsterapier för ett förebyggande träningsprogram. Detta garanterar att risken för idrottsskador minimeras så mycket som möjligt och att kroppen kan återhämta sig ordentligt. Detta är några av de mest rekommenderade terapierna:

• Sportmassage: Sportmassage spelar en viktig roll i volleybollträningen. Denna återhämtningsterapi förbättrar muskelkonditionen, prestationen och minskar tröttheten. Den aktiverar också cirkulationen, förbättrar näringen och minskar muskelspänningar och smärta.
• Värme-/kylterapier: Temperaturkontrastterapi är också mycket användbar för att förebygga idrottsskador. Värme appliceras i 3 till 4 minuter och sedan kyla i 6 till 8 minuter, och cykeln upprepas i 30 minuter. Värmen orsakar vasodilatation för att ge ett större blodflöde till musklerna för bättre syresättning och näring. Kylan genererar däremot vasokonstriktion som minskar smärta och inflammationsnivåer på muskel- och mjukdelsnivå.
• Kompressionsterapi: Kompressionsplagg i volleyboll är också mycket användbara för att förebygga skador. De består av plagg som sitter tätt runt huden för att ge ett ökat blodflöde under träningen. De förhindrar också skav och irritation under sport och undviker muskelspänningar och hjälper till att lindra smärta.
• Akupressurterapi: Akupressur hjälper också till att lindra muskelsmärta och trötthet. Det är en alternativ terapi inom traditionell kinesisk medicin där tryck appliceras på energipunkter. Detta genererar en frigörelse av energi och cirkulation för välbefinnande och avkoppling.
• Termoterapi och kryoterapi: Köld och värme kan också användas separat genom termoterapi och kryoterapi. Termoterapi syftar till att ge muskel- och vävnadsavslappning genom den vasodilatation som produceras av värme. Köld är å andra sidan ett kraftfullt smärtstillande och antiinflammatoriskt medel som är idealiskt för att återhämta musklerna från smärta och trötthet.

Hur tillämpar man RICE-terapin för att behandla första hjälpen-skador hos volleybollspelare?

Det bästa sättet att hjälpa idrottsskador är att använda RICE-metoden som primär behandling. RICE-terapin har under årens lopp uppdaterats till PRICE-terapin , men den förstnämnda är dock mycket mer känd. Akronymen PRICE-behandling står för skydd, vila, is, kompression och upphöjning.

När skador uppstår inom volleybollsporten kan den användas på följande sätt:

• Skydd: Skydd: Skydd är nödvändigt för att förhindra skador eller komplikationer på skadenivå. Helst bör man använda en funktionell immobilisering, t.ex. ett elastiskt bandage, ortoser eller ledstöd.
• Vila: Vila säkerställer en minskning av blodflödet till det skadade området för att förhindra smärta och svullnad. Vila rekommenderas under de första 48 timmarna och bör inte överstiga denna tid. Helst bör rörelser utföras på det område som förblir friskt och rörelser på det skadade området bör undvikas.
• Is: Tillämpning av is garanterar smärtlindring eftersom den ger en smärtstillande effekt. Kylan kan appliceras i form av kompresser eller gelpaket inom 20 minuter efter skadan. Den bör också förlängas under de första 48 timmarna i 20 minuter mellan 6 och 8 gånger om dagen.
• Kompression: Kompression hjälper till att minska svullnaden och ger större stöd åt det skadade området. Den bör göras med ett elastiskt bandage för att undvika extravasering av vätska i vävnaderna. Detta säkerställer också en relativ rörlighet för de skadade områdena.
• Elevation: Elevation av det skadade området är viktigt, särskilt vid skador på nedre extremiteter. Denna teknik gör det möjligt att reglera blodflödet och blodtrycket i det drabbade området. Det skadade området bör höjas 30 cm över hjärtat för att öka det venösa återflödet och minska ödem och smärta.

När ska vi träffa en specialist för behandling av skador hos volleybollspelare?

Ofta visar sig skador vara allvarligare än vanligt och mer specifika åtgärder krävs. När skadorna är allvarliga finns det ett antal tecken och symtom som idrottare snabbt kan upptäcka när de behöver träffa en specialist:

• Kontinuerlig smärta: Vanligtvis när det rör sig om allvarliga eller kroniska skador förbättras smärtan inte. Kännetecknande för denna smärta är att den kan förvärras med tiden och att den avbryter dagliga aktiviteter och sömn.
• Oförmåga att röra sig: Om den funktionella begränsningen av det drabbade området är mycket mer accentuerad och kontinuerlig talar vi om en allvarlig skada.
• Deformitet: En ökning av volymen eller deformitet i det drabbade området är en allvarlig skada i rörelseapparaten. Det är mycket troligt att det finns benbrott eller viktiga muskel-, ligament- eller senavbrott. Viktiga områden inom volleyboll är axel, händer, knän och fotleder.
• Crunch: Förekomsten av en crunch vid skade- eller rörelsetillfället är mycket oroande. Det är ett viktigt tecken på brutna eller trasiga ligament, senor och muskler.
• Förekomst av blåmärken: Färgförändringar på nivån för det drabbade området är karakteristiska för skador där kärlnivån har påverkats. Förekomst av hematom förutspår blödningar och allvarliga skador på mjukvävnaden.
• Förlust av känslighet: Om du efter en skada drabbas av förlust av känslighet är det dags att konsultera en specialist. Särskilt om det är efter akuta eller kroniska skador i ländryggen som strålar ut i benen.

Referenser

1. Eerkes, K. (2012). Skador i volleyboll. Current sports medicine reports, 11(5), 251-256. https://journals.lww.com/acsm-csmr/Fulltext/2012/09000/Volleyball_Injuries.10.aspx
2. Verhagen, E. A. L. M., Van der Beek, A. J., Bouter, L. M., Bahr, R. M., & Van Mechelen, W. (2004). En prospektiv kohortstudie av volleybollskador under en säsong. British journal of sports medicine, 38(4), 477-481. https://bjsm.bmj.com/content/38/4/477.short
3. Bahr, R., & Reeser, J. C. (2003). Skador bland professionella beachvolleyspelare i världsklass: Federation Internationale de Volleyball beachvolleyball injury study. The American journal of sports medicine, 31(1), 119-125. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/03635465030310010401
4. Bahr, R., & Bahr, I. A. (1997). Incidens av akuta volleybollskador: en prospektiv kohortstudie av skademekanismer och riskfaktorer. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 7(3), 166-171. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1600-0838.1997.tb00134.x
5. Agel, J., Palmieri-Smith, R. M., Dick, R., Wojtys, E. M., & Marshall, S. W. (2007). Deskriptiv epidemiologi av skador i collegespelare i volleyboll för damer: National Collegiate Athletic Association Injury Surveillance System, 1988-1989 till 2003-2004. Journal of athletic training, 42(2), 295-302. https://cdr.lib.unc.edu/concern/articles/4b29bc963
6. Briner Jr, W. W. W., & Benjamin, H. J. (1999). Volleybollskador: hantering av akuta och överbelastningsskador. The Physician and sportsmedicine, 27(3), 48-60. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3810/psm.1999.03.720
7. Reeser, J. C., & Bahr, R. (2011). Principer för förebyggande och behandling av vanliga volleybollskador. WEB-ресурс Fédération Internationale de Volleyball (FIVB). URL: http://www. fivb. org/en/medical/document/fivb_medical_injury_prevention. pdf(дата обращения 3.04. 2015). https://www.volleyballalberta.ca/sites/default/files/sites/Leadership/Coaches/Resources/Injury_Prevention-FIVB.pdf
8. Schafle, M. D. (1993). Vanliga skador i volleyboll: behandling, förebyggande och rehabilitering. Sports Medicine, 16(2), 126-129. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-199316020-00004
9. Reeser, J. C., & Bahr, R. (Eds.). (2017). Handbook of sports medicine and science, Volleyball. John Wiley & Sons. https://books.google.es/books?hl=en&lr=&id=ehqACgAAQBAJ
10. Reeser, J. C., Verhagen, E. A. L. M., Briner, W. W., Askeland, T. I., & Bahr, R. (2006). Strategier för förebyggande av volleybollrelaterade skador. British journal of sports medicine, 40(7), 594-600. https://bjsm.bmj.com/content/40/7/594.short