🎄15% RABATT
🎅FRI FRAKT
*Köp över kr800
Kupong 15OFF4YOU
23T 00M 56S

Rehabiliteringsövningar för nedre delen av ryggen

Det är viktigt att känna till de bästa övningarna för rehabilitering och smärtlindring av ländryggen eftersom ländryggssmärta är ett vanligt förekommande tillstånd som kan påverka en persons dagliga liv avsevärt. Ländryggen bär upp överkroppens vikt och är därför känslig för skador och belastning, vilket leder till smärta och obehag.

Rehabilitering och rörlighetsövningar kan hjälpa till att lindra smärta, förbättra funktionen och förhindra ytterligare skador på nedre delen av ryggen. Riktade övningar som fokuserar på att stärka musklerna i nedre delen av ryggen, buken och benen kan förbättra stabiliteten och minska trycket på ryggraden, vilket kan lindra smärta och förbättra rörligheten.

Bästa rehab- och rörlighetsövningar för nedre delen av ryggen

Regelbunden träning kan också förbättra flexibiliteten och rörelseomfånget, minska stelhet och korrigera hållningen, vilket kan förhindra framtida skador och förbättra den allmänna livskvaliteten. Genom att stärka musklerna kan rehabiliteringsövningar bidra till att minska risken för framtida skador, vilket gör det möjligt för individer att upprätthålla en aktiv livsstil. Det är viktigt att konsultera en manuell fysioterapeut eller vårdgivare innan du påbörjar ett träningsprogram, eftersom varje persons tillstånd är unikt och korrekt utvärdering och personlig behandling är avgörande för effektiv rehabilitering och smärtlindring.

1 - Fågelhund (band)

Bird Dog-övningen med elastiska band är ett utmärkt sätt att stärka din core, förbättra balansen och engagera olika muskelgrupper:

  1. Börja på händer och knän, med handlederna under axlarna och knäna under höfterna.
  2. Placera ett elastiskt band under handflatorna och haka fast det runt fötterna.
  3. Börja med att sträcka höger arm rakt framåt och samtidigt sträcka vänster ben rakt bakåt.
  4. Håll denna position en kort stund och fokusera på stabilitet och balans.
  5. Återgå till startpositionen och byt sedan till vänster arm och höger ben.

Muskler som involveras:

  1. Kärnmuskulaturen: Engagera rectus abdominis, obliques och transverse abdominis.
  2. Musklerna i nedre delen av ryggen: Arbeta med erector spinae.
  3. Sätesmusklerna: Både gluteus maximus och gluteus medius aktiveras.
  4. Axlar och övre ryggmuskler: Trapezius, deltamusklerna och rhomboiderna aktiveras.

2 - Glute bro (band)

Glute Bridge-övningen med elastiska band är ett effektivt sätt att rikta in sig på och stärka dina sätesmuskler:

  1. Ligg på rygg med knäna böjda och fötterna platt på golvet. Placera ett elastiskt band precis ovanför knäna.
  2. Håll armarna längs sidorna med handflatorna nedåt och pressa ner fötterna i golvet.
  3. Engagera din core och, medan du andas ut, lyft höfterna från marken tills din kropp bildar en rak linje från axlar till knän. Pressa dina sätesmuskler på toppen.
  4. Håll bropositionen ett ögonblick och bibehåll spänningen i det elastiska bandet.
  5. Sänk höfterna tillbaka till marken medan du andas in.

Muskler som involveras:

  1. Gluteus maximus: Detta är den primära muskeln som arbetar under övningen.
  2. Hamstrings: De hjälper till vid höftförlängning.
  3. Kärnmuskler: Engageras för att stabilisera ryggraden och bäckenet.
  4. Höft adduktorer: Dessa muskler arbetar för att hålla knäna i linje med bandet.

3 - Sittande vridning av ryggraden

Seated Spinal Twist är en yoga-inspirerad övning som förbättrar ryggradens rörlighet och sträcker ut bålen:

  1. Börja med att sitta på golvet med benen utsträckta.
  2. Böj höger knä och korsa det över vänster ben, placera höger fot platt på golvet bredvid vänster lår.
  3. Andas in, sitt rakt och sträck ut ryggraden.
  4. Andas ut och vrid överkroppen åt höger och placera vänster armbåge på utsidan av höger knä. Använd vänster hand som stöd bakom dig.
  5. Rotera försiktigt huvudet och nacken så att du tittar över din högra axel och fördjupar vridningen.
  6. Håll positionen i 20-30 sekunder och andas djupt.
  7. Återgå till mitten och upprepa vridningen på andra sidan.

Muskler som involveras:

  1. Yttre och inre snedställda: Dessa muskler hjälper till att rotera ryggraden.
  2. Erector spinae: De hjälper till att stabilisera och sträcka ut ryggraden.
  3. Quadratus lumborum: Denna muskel bidrar till lateral flexion och ryggradsstabilitet.

4 - Rotation av bagageutrymmet

Övningen Trunk Rotation är utformad för att förbättra ryggradens rörlighet och engagera kärnmusklerna:

  1. Börja med att sitta på golvet med benen utsträckta.
  2. Böj knäna och placera fötterna platt på golvet.
  3. Sitt rakt upp och sträck ut armarna framför dig, håll dem i brösthöjd med handflatorna ihop.
  4. Andas in, engagera din core och bibehåll en upprätt hållning.
  5. Andas ut och rotera långsamt överkroppen åt ena sidan samtidigt som du håller höfterna framåt. Dina händer ska följa rotationen.
  6. Håll den utsträckta positionen ett ögonblick.
  7. Andas in och återgå till mitten.
  8. Andas ut och upprepa rotationen på andra sidan.

Muskler som involveras:

  1. Inre och yttre snedställda muskler: Dessa muskler underlättar bålrotationen och ger stabilitet.
  2. Erector spinae: De hjälper till att upprätthålla en upprätt hållning och kontrollera rörelsen.
  3. Rectus abdominis: Denna muskelgrupp stöder kärnan och hjälper till med rotationen.

5 - Katt-stretch (band)

Cat Stretch med elastiska band är en bra övning för ryggradens rörlighet och flexibilitet:

  1. Börja på händer och knän, med det elastiska bandet ordentligt förankrat runt ett stabilt stöd.
  2. Håll en ände av bandet i varje hand, med händerna placerade under axlarna.
  3. Andas in och håll ryggraden neutral.
  4. Andas ut, dra in hakan mot bröstet och runda ryggen mot taket med hjälp av magmusklerna.
  5. Dra samtidigt i det elastiska bandet för att öka motståndet mot stretchen och sträck försiktigt ut ryggraden ytterligare.
  6. Håll den rundade positionen en stund för att känna stretchen längs ryggraden.
  7. Andas in, återgå till den neutrala positionen och släpp spänningen i bandet.

Muskler som involveras:

  1. Erector spinae: Dessa muskler hjälper till att kontrollera ryggradens rörelser och ger stabilitet.
  2. Bukmusklerna: De aktiveras för att underlätta rundningen av ryggen.
  3. Trapezius och rhomboiderna: Dessa muskler i övre delen av ryggen hjälper till att kontrollera skulderbladets rörelse under stretchen.

6 - Sfinx katt kamel

Sphinx Cat Camel-övningen är ett effektivt sätt att förbättra ryggradens flexibilitet och minska spänningar i nedre delen av ryggen:

  1. Börja i en bordsposition på händer och knän, med handlederna under axlarna och knäna under höfterna.
  2. Andas in och böj ryggen, lyft huvudet och svanskotan mot taket, vilket skapar "Camel"-positionen.
  3. Andas ut och runda ryggen, dra in hakan mot bröstet och dra upp ryggraden mot taket, vilket skapar "Cat"-positionen.
  4. Andas in och återgå till den neutrala "Sfinx"-positionen, som liknar en försiktig förlängning av nedre delen av ryggen.
  5. Upprepa dessa rörelser jämnt under ett bestämt antal repetitioner.

Muskler som involveras:

  1. Erector spinae: Dessa muskler stöder ryggraden och aktiveras vid både extension och flexion.
  2. Bukmusklerna: De dras samman under "Cat"-positionen för att runda ryggraden.
  3. Trapezius och rhomboiderna: Dessa muskler hjälper till att kontrollera skulderbladets rörelse under övningen.
  4. Nackmusklerna: Aktiveras under "Camel" och "Cat" positionerna för huvudrörelser.

7 - Plankor

Plankan är en grundläggande övning för att stärka kärnan som också engagerar olika muskelgrupper i hela kroppen:

  1. Börja i en armhävningsposition med armbågarna direkt under axlarna och tårna på marken.
  2. Använd dina coremuskler, sätesmuskler och ben för att hålla en rak linje från huvudet till hälarna.
  3. Undvik att sänka höfterna eller höja dem för högt.
  4. Håll nacken i ett neutralt läge och titta ner i golvet.
  5. Håll plankan i 20-30 sekunder till att börja med och öka gradvis varaktigheten när du blir starkare.
  6. Upprepa i 2-3 uppsättningar.

Muskler som involveras:

  1. Rectus abdominis: Dessa muskler stabiliserar ryggraden och hjälper till att bibehålla plankpositionen.
  2. Tvärgående bukmuskeln: Denna djupa kärnmuskel ger stöd och stabilitet.
  3. Sneda muskler: De inre och yttre sneda musklerna hjälper till att bibehålla rätt inriktning.
  4. Erector Spinae: Dessa muskler längs ryggraden hjälper till att stabilisera ryggen.
  5. Gluteus Maximus: Dessa muskler i skinkorna hjälper till att hålla höften i linje.
  6. Quadriceps: Musklerna på framsidan av låret arbetar för att stödja benen.

8 - Cow & Dog Stretch

Cow & Dog Stretch, som ofta ingår i yogarutiner, är en effektiv övning för att förbättra ryggradens flexibilitet, bålstyrkan och axlarnas rörlighet:

  1. Börja i en bordsposition på händer och knän, med handlederna under axlarna och knäna under höfterna.
  2. Andas in när du böjer ryggen, lyfter huvudet och svanskotan mot taket och skapar "Cow"-positionen.
  3. Andas ut och övergå till "Dog"-positionen genom att runda ryggen, dra in hakan mot bröstet och pressa handflatorna mot golvet så att du skapar en inverterad "V"-form.
  4. Flyt mellan dessa positioner, andas in i "Cow" och andas ut i "Dog", så att rörelserna blir flytande och kontrollerade.

Muskler som involveras:

  1. Erector spinae: Aktiveras för att stödja ryggraden under både "Cow" och "Dog" positionerna.
  2. Bukmusklerna: Aktiveras under "Dog"-positionen för att stabilisera bålen.
  3. Axlar och bröstmuskler: Arbetar under "Dog"-positionen för axelrörlighet.
  4. Höftböjare och quadriceps: Aktiveras under "Dog"-positionen när du sträcker ut höfterna och knäna.

9 - Stabilitet i bålen Arm- och benlyft

Trunk Stability Arm Leg Lift är en värdefull övning för att förbättra bålstyrka, balans och koordination:

  1. Börja i en bordsposition på händer och knän, se till att handlederna är under axlarna och knäna under höfterna.
  2. Lyft höger arm och vänster ben samtidigt som du bibehåller en neutral ryggrad. Förläng dem tills de är i linje med din kropp.
  3. Håll denna position i några sekunder, engagera din kärna och sätesmuskler för stabilitet.
  4. Återför armen och benet till startpositionen och upprepa på motsatt sida med vänster arm och höger ben.

Muskler som involveras:

  1. Tvärgående bukmuskeln: Stabiliserar bålen för att förhindra överdriven rotation eller lateral rörelse.
  2. Erector spinae: Stödjer ryggraden och upprätthåller en upprätt hållning.
  3. Gluteus maximus: Aktiveras för att lyfta och stabilisera benet.
  4. Rhomboideus och trapezius: Stabiliserar och kontrollerar rörelsen hos den lyfta armen.
  5. Axlarnas muskler: Hjälper till att stödja och balansera den höjda armen.
  6. Quadratus lumborum: Stödjer sidostabilitet och ryggradens inriktning.

10 - Nerve Glide Sciatic

Övningen för ischiasnerven, som utförs liggande på golvet, syftar till att försiktigt mobilisera ischiasnerven för att lindra obehag och förbättra nervrörligheten:

  1. Börja med att ligga på rygg med benen utsträckta.
  2. Lyft långsamt ett ben och håll det rakt tills du känner en lätt stretch. Böj foten för att aktivera dorsiflexorerna.
  3. Peka och böj försiktigt på foten samtidigt som du håller benet höjt. Rörelsen ska vara långsam och kontrollerad.
  4. Upprepa denna fotledsrörelse i 20-30 sekunder medan du fokuserar på att känna en lätt dragning eller "glidning" längs ischiasnerven.
  5. Sänk benet och byt till andra sidan och upprepa övningen.

Muskler som involveras:

Musklerna som involveras är minimala i denna övning eftersom den främst riktar sig mot ischiasnerven och omgivande bindväv.

Bästa produkterna för lindring av smärta i nedre delen av ryggen

Bästsäljare

De vanligaste skadorna i nedre delen av ryggen

De vanligaste skadorna i nedre delen av ryggen är:

  • Bristning i ländryggen: Denna skada uppstår när musklerna eller ligamenten i nedre delen av ryggen sträcks eller slits på grund av plötsliga eller repetitiva rörelser.
  • Diskbråck i ländryggen: Detta inträffar när mjukvävnaden mellan ryggkotorna i nedre delen av ryggen brister, vilket leder till tryck på ryggmärgen eller nerverna.
  • Degenerativ disksjukdom: Detta är ett tillstånd där diskarna i nedre delen av ryggen bryts ned med tiden, vilket leder till smärta och nedsatt rörlighet.
  • Ischias: Detta inträffar när ischiasnerven, som löper från nedre delen av ryggen till benen, komprimeras eller irriteras, vilket leder till smärta, domningar eller svaghet i benen.
  • Stenos i ryggraden: Detta är en förträngning av ryggradskanalen, vilket kan sätta tryck på ryggmärgen eller nerverna, vilket leder till smärta, domningar eller svaghet i benen.
  • Spondylolisthesis: Detta är ett tillstånd där en ryggkota i nedre delen av ryggen glider ur sitt läge, vilket leder till tryck på nerverna och smärta.

Fördelar med rehabövningar för ländryggsskador

Några fördelar med att utföra rehabiliterings- och rörlighetsövningar för ländryggsskador inkluderar:

  • Smärtlindring: Korrekta övningar och rehabiliteringstekniker kan bidra till att minska smärta i nedre delen av ryggen genom att stärka musklerna och förbättra flexibiliteten.
  • Förbättrad funktionalitet: Regelbunden träning och rehabilitering kan förbättra rörelseomfånget i nedre delen av ryggen, så att patienterna kan utföra dagliga aktiviteter med större lätthet.
  • Ökad styrka och stabilitet: Övningar som är inriktade på musklerna i nedre delen av ryggen kan förbättra deras styrka och stabilitet, vilket kan förhindra framtida skador och förbättra hållningen.
  • Bättre allmän hälsa: Regelbunden träning och rehabilitering kan förbättra den allmänna hälsan och välbefinnandet genom att minska stress, förbättra sömnkvaliteten och främja viktminskning.
  • Förbättrad livskvalitet: Genom att minska smärtan och förbättra funktionaliteten kan patienterna få en bättre livskvalitet och ägna sig åt de aktiviteter de älskar utan obehag eller begränsningar.

F.A.Q: Vanliga frågor och svar

Vilka är de bästa fysioterapibehandlingarna för smärta i nedre delen av ryggen?

De bästa sjukgymnastiska behandlingarna för ländryggssmärta kan variera beroende på smärtans orsak och svårighetsgrad, men i allmänhet rekommenderas en kombination av övningar och manuell terapi. Några effektiva behandlingar för smärta i nedre delen av ryggen inkluderar:

  • Träningsterapi: Specifika övningar som riktar sig mot nedre delen av ryggen, kärnmusklerna och höftmusklerna kan bidra till att lindra smärta och förbättra den övergripande funktionen. Exempel på övningar är bäckentilt, broar och rotationer av bålen.
  • Manuell terapi: Detta kan omfatta tekniker som ledmobilisering, massage och mjukdelsmobilisering för att lindra muskelspänningar och förbättra ledrörligheten.
  • Värmeterapi: Värme kan appliceras på nedre delen av ryggen för att hjälpa till att slappna av spända muskler och förbättra blodflödet till området.
  • Kall terapi: Kylterapi kan användas för att minska inflammation och smärta i nedre delen av ryggen.
  • Elektrisk stimulering: Detta kan användas för att minska smärta och muskelspasmer i nedre delen av ryggen.
  • Utbildning: Att lära sig korrekt kroppsmekanik och hållning kan bidra till att förebygga framtida episoder av smärta i nedre delen av ryggen.

Det är viktigt att notera att den bästa behandlingsplanen för ländryggssmärta bör skräddarsys efter individen och dennes specifika behov. En fysioterapeut kan arbeta med dig för att utveckla en personlig plan för att ta itu med din smärta i nedre delen av ryggen.

Hur lång tid tar det att rehabilitera en skadad ländrygg?

Hur lång tid det tar att rehabilitera en ländryggsskada kan variera beroende på hur allvarlig skadan är, personens allmänna hälsa och fysiska tillstånd samt hur effektiv den valda behandlingsplanen är. I allmänhet kan det ta flera veckor till flera månader för den skadade nedre delen av ryggen att läka och för individen att återfå styrka och rörlighet. Det är viktigt att arbeta med en kvalificerad fysioterapeut för att utveckla en personlig behandlingsplan och att följa planen konsekvent för att uppnå bästa möjliga resultat.

När bör jag träffa en sjukgymnast om jag har ont i ländryggen?

Du bör träffa en sjukgymnast om din lumbago, eller smärta i nedre delen av ryggen, kvarstår i mer än några dagar eller om den är så svår att den stör dina dagliga aktiviteter.

Om du dessutom upplever andra symtom som domningar eller stickningar i benen eller svårigheter med urinblåsan eller tarmfunktionen bör du omedelbart söka läkarvård eftersom det kan tyda på ett allvarligare underliggande tillstånd.

En fysioterapeut kan hjälpa dig att identifiera källan till din smärta, utveckla en personlig behandlingsplan och lära dig övningar och strategier för att hantera dina symtom och förhindra framtida episoder av ryggsmärta.

När ska jag börja rehabilitera min nedre rygg efter operationen?

Tidpunkten för när man ska börja rehabilitera nedre delen av ryggen efter en operation beror på typen av operation och individens specifika fall. I allmänhet kommer kirurgen och fysioterapeuten att arbeta tillsammans för att bestämma lämplig tidpunkt för att börja rehabiliteringen baserat på läkningsprocessen och individuella faktorer som ålder, allmän hälsa och eventuella andra medicinska tillstånd. Det är viktigt att följa de specifika rekommendationerna från den vårdpersonal som är involverad i återhämtningsprocessen för att optimera läkningen och förhindra ytterligare skador.

När ska man applicera kyla eller värme på en ischias- eller lumbagoskada?

I allmänhet beror användningen av kyl- eller värmeterapi vid ischias- eller lumbagosmärta på skadans art och patientens preferenser.

  • Kylbehandling, som att applicera is eller en kylförpackning, rekommenderas vanligtvis i den akuta fasen av skadan för att minska smärta, svullnad och inflammation.
  • Värmebehandling, t.ex. med en värmedyna eller varm handduk, används vanligtvis i den subakuta eller kroniska fasen av skadan för att främja blodflödet och slappna av musklerna.

Det är dock viktigt att rådgöra med en läkare för att fastställa lämplig tidpunkt och varaktighet för kyl- eller värmeterapi för din specifika skada.

Referenser

  1. Henchoz, Y., & So, A. K. L. (2008). Träning och ospecifik ländryggssmärta: en litteraturöversikt. Joint Bone Spine, 75(5), 533-539. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1297319X08002005
  2. Hayden, J. A., Van Tulder, M. W., Malmivaara, A. V., & Koes, B. W. (2005). Metaanalys: träningsterapi för ospecifik ländryggssmärta. Annals of internal medicine, 142(9), 765-775. https://www.acpjournals.org/doi/abs/10.7326/0003-4819-142-9-200505030-00013
  3. Van Middelkoop, M., Rubinstein, S. M., Verhagen, A. P., Ostelo, R. W., Koes, B. W., & van Tulder, M. W. (2010). Träningsterapi för kronisk ospecifik ländryggssmärta. Best practice & research Clinical rheumatology, 24(2), 193-204. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1521694210000033
  4. McGill, S. M. (1998). Ländryggsövningar: bevis för att förbättra träningsregimer. Physical therapy, 78(7), 754-765. https://academic.oup.com/ptj/article/78/7/754/2633318
  5. Patti, A., Bianco, A., Paoli, A., Messina, G., Montalto, M. A., Bellafiore, M., ... & Palma, A. (2015). Effekter av Pilates träningsprogram hos personer med kronisk ländryggssmärta: en systematisk granskning. Medicin, 94(4). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4602949/
  6. Hicks, G. E., Fritz, J. M., Delitto, A., & McGill, S. M. (2005). Preliminär utveckling av en klinisk prediktionsregel för att avgöra vilka patienter med ländryggssmärta som kommer att svara på ett stabiliseringsövningsprogram. Archives of physical medicine and rehabilitation, 86(9), 1753-1762. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0003999305003606
  7. Andersson, G. B. (1998). Epidemiologi vid ländryggssmärta. Acta Orthopaedica Scandinavica, 69(sup281), 28-31. https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/17453674.1998.11744790
  8. McGill, S. M. (2001). Stabilitet i ländryggen: från formell beskrivning till frågor om prestation och rehabilitering. Exercise and sport sciences reviews, 29(1), 26-31. https://journals.lww.com/acsm-essr/Fulltext/2001/01000/Low_Back_Stability__From_Formal_Description_to.6.aspx
  9. Adams, M. A. (2004). Biomekanik vid ryggsmärta. Acupuncture in medicine, 22(4), 178-188. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1136/aim.22.4.178?journalCode=aima
  10. Frymoyer, J. W., POPE, M. H., COSTANZA, M. C., Rosen, J. C., GOGGIN, J. E., & WILDER, D. G. (1980). Epidemiologiska studier av ländryggssmärta. Spine, 5(5), 419-423. https://journals.lww.com/spinejournal/Abstract/1980/09000/Epidemiologic_Studies_of_Low_Back_Pain.5.aspx

Artikel tillagd till varukorg.
0 artiklar - kr0,00