De vanligaste typerna av volleybollskador

Volleyboll är en av de mest populära sporterna som finns idag. Tyvärr uppstår idrottsskador ofta när man spelar volleyboll, oavsett om det är under ett träningspass eller en match. Det är viktigt att känna till alla dessa vanliga tillstånd och hur man förebygger dem.

Därför har vi förberett detta inlägg för att berätta vilka som är de vanligaste idrottsskadorna i volleyboll och några tips för att förebygga dem. Nu kör vi!

Vilka är de vanligaste typerna av skador när man spelar volleyboll?

Det finns ett antal vanliga volleybollskador som vi kan nämna. Faktum är att volleybollspelare är benägna att drabbas av axel-, knä-, fotleds-, finger-, huvud- och ländryggsskador. Vissa av dessa beror på överansträngning medan andra orsakas av trauma.

De vanligaste skadorna inom volleyboll är:

Skador på axlarna

Volleyboll innebär upprepade och ansträngande rörelser över huvudet. Dessa inkluderar: spikning, serve (över huvudet), blockering, set och passning. Kontinuerliga rörelser över huvudet leder ofta till överbelastningsskador i axlarna inom volleyboll, t.ex:

• Tendinit i rotatorkuffen: Detta överansträngningstillstånd består av inflammation eller irritation i rotatorkuffens senor. Symptomen är i princip: lokal inflammation och smärta i axeln som förvärras vid rörelser som att trycka, dra och lyfta armen.
• Impingement i axeln: Uppstår när acromion gnider eller klämmer mot rotatorkuffen. Det orsakar smärta i axeln som kan förvärras vid rörelse, särskilt när man lyfter armen över huvudet. Det är ofta förknippat med tendinit i rotatorkuffen och subakromiell bursit.
• SLAP-skador: Dessa innebär en bristning i den övre delen av labrum. Det finns flera typer, den vanligaste innebär att övre labrum och bicepssenan separeras från glenoidhålan. De orsakar i allmänhet axelsmärta (vid rörelser över huvudet), svaghet, crepitus och problem med rörligheten.

Skador på händer och fingrar

Uppstår på grund av trauma som innebär kontakt med bollen (särskilt vid blockering), nätet, marken eller andra spelare. Dessa skador drabbar oftast fingrarna, även om de också kan uppstå i resten av handen. De måste behandlas tidigt och korrekt för att undvika långvarig ledstelhet och deformitet.

Dessa hand- och handledsskador inkluderar följande:

• Sträckningar: Dessa är översträckning eller avrivning (delvis eller helt) av ett ligament i handen. De förekommer oftast i fingrarnas interfalangeala och metakarpofalangeala leder. Det kan orsakas av ett fall eller slag. De vanliga symtomen är smärta, svullnad och blåmärken.
• Frakturer: En fraktur är när ett ben i handen bryts. Det är en traumatisk skada som kan orsakas av ett slag eller krossning. Det orsakar deformitet, smärta, ömhet, svullnad, blåmärken, motoriska svårigheter och domningar.
• Förskjutningoch subluxation av fingrar: Dessa uppstår när ett av fingerbenen glider ur led. De är vanligast i de mellersta lederna. De orsakas vanligtvis av ett slag eller en kraft som böjer tån bakåt eller i andra riktningar med våld. Vanliga symptom är deformitet, smärta, svullnad och begränsad rörlighet.

Skador i ryggen

Volleybollspelare har också ofta smärta i ländryggen. Detta är förknippat med de rotations-, flexions- och/eller extensionsrörelser som förekommer i sporten och som involverar nedre delen av ryggen. I de flesta fall motsvarar denna smärta:

• Spänning i ländryggen: Det är en partiell eller total bristning av muskler och senor i ländryggen. Det orsakas av mycket kraftiga rörelser i detta område, t.ex. plötsliga vridningar. Det orsakar plötslig ländryggssmärta som förvärras vid rörelse, spasmer, ömhet och svullnad.
• Sträckning iländryggen: Detta är översträckning eller bristning (partiell eller total) av ligamenten som hör till nedre delen av ryggen. Det orsakas av ett fall, en olycka, ett slag eller en dålig rörelse. Det orsakar smärta i nedre delen av ryggen som kan sträcka sig till skinkorna och låren. Det orsakar också problem med rörligheten.

Knäskador

Bland de vanligaste typerna av skador i volleyboll är vissa knäskador. De uppstår på grund av de upprepade hoppen, knäkollisionerna (mot marken eller andra spelare) och plötsliga vändningarna som förekommer i denna sport.

Från denna grupp av skador kan vi lyfta fram:

• Förlängning avfrämre korsbandet (ACL): Uppstår när det främre korsbandet översträcks eller slits av (delvis eller helt). Den är av traumatisk etiologi och uppstår vanligtvis när man plötsligt ändrar riktning, bromsar in plötsligt, landar felaktigt efter ett hopp eller på grund av ett slag. Det orsakar följande symtom: smärta, svullnad, svårigheter att röra sig och en känsla av instabilitet.
• Patellar tendonit (hopparknä): Detta inträffar när patellarsenan drabbas av små bristningar. Det orsakas främst av överanvändning av knäet. Det orsakar smärta, stelhet och obehag i denna led.

Skador på fotled och fot

Volleybollspelare är också benägna att drabbas av dessa skador, framför allt fotledsstukningar. Kontinuerliga hopp, förflyttningar och rotationer som involverar fötterna är de främsta riskfaktorerna i denna kategori.

De huvudsakliga skadorna i denna grupp inkluderar följande:

• Stukning av fotleden: Dessa består av onaturlig sträckning eller bristning av fotledens ligament. Ofta påverkas de yttre ligamenten (inversion ankle sprain). De orsakas vanligtvis av tvingad supination när en spelare landar på en annan spelares fot, vilket vanligtvis inträffar under en blockering eller spike vid nätet. Smärta, ömhet, svullnad, blåmärken, begränsad rörlighet, instabilitet och crepitus är de viktigaste symptomen.
• Plantar fasciit: Detta är en inflammation i plantarfascian. Det är vanligtvis förknippat med överanvändning av foten, även om det i många fall inte finns någon direkt orsak. Det kännetecknas av en smärtande känsla vid hälen.
• Akillestendinit: Detta är en inflammation i hälsenan. Det anses vara en överbelastningsskada som orsakas av intensiv eller repetitiv stress på akillessenan. Det orsakar smärta i baksidan av vaden eller hälen, stelhet och svullnad.

Bästa produkterna för återhämtning från volleybollskador

Bästsäljare

Hur förebygger man skador när man spelar volleyboll?

I detta block kommer vi att lära dig hur du förebygger idrottsskador i volle yboll genom en rad tips. Sanningen är att många spelare skadar sig om de inte tar hänsyn till dessa tips. Om du inte vill drabbas av samma öde är det viktigt att du är uppmärksam på dem.

För att undvika skador i volleyboll föreslår vi dig:

• Värm upp ordentligt: Det är viktigt att värma upp i 15 till 25 minuter före en volleybollmatch eller träning. Detta förbereder kroppen för att utföra den fysiska aktiviteten med minimal risk för skador. Uppvärmningen bör innehålla: konditionsövningar (t.ex. jogging), ledrörelser, muskelstretchning, intensitetsövningar samt beröringar och passningar med bollen.
• Avsluta träningen med en nedvarvning: Efter en volleybollmatch eller -träning är det viktigt att kyla ner sig i ca 20 minuter. Detta bör inkludera muskelsträckningsövningar, mild fysisk aktivitet (som promenader) och djup andning. Detta hjälper till att återställa hjärtfrekvens, temperatur och andning till viloläge. Det främjar också vävnadens återhämtning och eliminering av giftiga ämnen.
• Bra näring och vätskebalans: Det är mycket viktigt att volleybollspelare får i sig vätska och näring på rätt sätt. Före träning eller tävling är det lämpligt att inta en måltid som är rik på kolhydrater, måttlig på protein och låg på fett. Mellan matcherna samma dag är det viktigt att få i sig vätska och äta livsmedel som energibars eller torkad frukt. Slutligen, inom 1 timme efter avslutad idrottsaktivitet bör du äta mat med en betydande mängd kolhydrater och magert protein.
• Förbättra din fysiska kondition: Att vara i gott fysiskt skick är avgörande för att förebygga idrottsskador i volleyboll. Därför måste de som utövar sporten träna rätt för att hålla sig i form. Allt för att uppnå optimal styrka, snabbhet, uthållighet, koordination och flexibilitet.
• Idrottsmassage: Genom sportmassage förbereds idrottarens kropp för de efterföljande ansträngningarna i volleyboll. Dessutom förebyggs skador och återhämtningen av skadade vävnader främjas. Massagen äger rum före, under eller efter träning eller tävling.
• Användning av varma/ kalla terapier: Kontrastterapi (växelvis applicering av kyla och värme) är till stor hjälp vid behandling av idrottsskador i volleyboll. Å ena sidan har värme en vasodilaterande effekt som främjar cirkulation och avslappning. Å andra sidan har kyla en kraftigt antiinflammatorisk och smärtstillande effekt.
• Användning av kompressionskläder: Kompressionsplagg (shorts, skjortor, ärmar m.m.) utövar ett välgörande tryck på kroppen. De ökar cirkulationen, vilket främjar inflammation och vävnadsåterhämtning. De bidrar också till att minska muskeltrötthet och vibrationer samt risken för skador. De ger också större kroppsmedvetenhet (proprioception) och upprätthåller en optimal temperatur.
• Användning av akupressurterapier: Akupressur är en teknik med kinesiskt ursprung där man med händerna trycker på specifika punkter på kroppen. Resultatet blir att smärta och muskelspänningar lindras. Denna terapi är därför idealisk för att förebygga och behandla idrottsskador hos volleybollspelare.
• Användning av termoterapi och kryoterapi: Båda metoderna är lämpliga vid behandling och förebyggande av skador. Å ena sidan främjar termoterapi cirkulationen, påskyndar återhämtningen och slappnar av musklerna. Å andra sidan har kryoterapi förmågan att minska inflammation och smärta.
• Använd rätt utrustning: Att ha rätt utrustning är grundläggande för att förebygga volleybollskador. Å ena sidan bör du välja rätt kläder och skor så att det är bekvämt och säkert. Det är också viktigt att ha en volleyboll i gott skick. Dessutom är det tillrådligt att använda knä-, armbågs- och fotledshållare.

Hur använder man RICE-terapin för att behandla första hjälpen-skador hos volleybollspelare?

RICE-behandlingsprotokollet består av en rad steg som det fått sitt namn från. Dessa steg är: vila, is, kompression och höjning. Den används vid behandling av skador, särskilt i det tidiga skedet innan man söker hjälp på en vårdcentral. Det finns en liknande metod som kallas PRICE, som egentligen är en uppdatering av RICE-terapin med ett nytt steg: skydd. Även om det måste sägas att RICE är mer känd.

Här är stegen i PRICE-behandlingen:

• Skydd: Detta består i princip av att skydda det drabbade området. I detta avseende är sportaktiviteter förbjudna, liksom skadliga rörelser. I själva verket rekommenderas användning av immobilisatorer som slingor, fotledshängslen, bland andra.
• Vila: Det drabbade området bör ges tillräcklig vila under en period på cirka 48 timmar. Det bör noteras att icke-skadliga rörelser rekommenderas för att undvika stelhet.
• Is: Applicering av is är mycket fördelaktigt vid skada, eftersom det hjälper till att minska smärta och inflammation. Vid denna tidpunkt bör du kyla en kompress till 10 eller 20 °C och placera den på skadan i 20 minuter. Detta kan göras 6 till 8 gånger om dagen.
• Kompression: Korrekt kompression av det drabbade området främjar blodcirkulationen, vilket hjälper till att minska svullnad. Det ger också större styvhet och stabilitet. I detta skede är det vanligt att bandagera såret med ett flexibelt tyg som ger viss rörlighet. Bandaget får inte sitta för hårt, eftersom blodcirkulationen då kan avbrytas.
• Högläge: Att höja upp det skadade området hjälper till att minska svullnad och smärta avsevärt. I detta skede ska det drabbade området placeras på en dämpad yta så att det förblir på en nivå ovanför hjärtat.

Referenser

1. Eerkes, K. (2012). Skador i volleyboll. Aktuella rapporter om idrottsmedicin, 11(5), 251-256. https://journals.lww.com/acsm-csmr/Fulltext/2012/09000/Volleyball_Injuries.10.aspx
2. Verhagen, E. A. L. M., Van der Beek, A. J., Bouter, L. M., Bahr, R. M., & Van Mechelen, W. (2004). En prospektiv kohortstudie av volleybollskador under en säsong. British journal of sports medicine, 38(4), 477-481. https://bjsm.bmj.com/content/38/4/477.short
3. Bahr, R., & Reeser, J. C. (2003). Skador bland professionella beachvolleybollspelare i världsklass: Federation Internationale de Volleyball beachvolleyboll injury study. The American journal of sports medicine, 31(1), 119-125. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/03635465030310010401
4. Bahr, R., & Bahr, I. A. (1997). Förekomst av akuta volleybollskador: en prospektiv kohortstudie av skademekanismer och riskfaktorer. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 7(3), 166-171. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1600-0838.1997.tb00134.x
5. Agel, J., Palmieri-Smith, R. M., Dick, R., Wojtys, E. M., & Marshall, S. W. (2007). Beskrivande epidemiologi av collegiate kvinnors volleybollskador: National Collegiate Athletic Association Injury Surveillance System, 1988-1989 till 2003-2004. Journal of athletic training, 42(2), 295-302. https://cdr.lib.unc.edu/concern/articles/4b29bc963
6. Briner Jr, W. W., & Benjamin, H. J. (1999). Volleybollskador: hantering av akuta och överbelastningsskador. The Physician and sportsmedicine, 27(3), 48-60. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3810/psm.1999.03.720
7. Reeser, J. C., & Bahr, R. (2011). Principer för förebyggande och behandling av vanliga volleybollskador. WEB-ресурс Fédération Internationale de Volleyball (FIVB). URL: http://www. fivb. org/en/medical/document/fivb_medical_injury_prevention. pdf(дата обращения 3.04. 2015). https://www.volleyballalberta.ca/sites/default/files/sites/Leadership/Coaches/Resources/Injury_Prevention-FIVB.pdf
8. Schafle, M. D. (1993). Vanliga skador i volleyboll: behandling, förebyggande och rehabilitering. Sports Medicine, 16(2), 126-129. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-199316020-00004
9. Reeser, J. C., & Bahr, R. (Eds.). (2017). Handbok i idrottsmedicin och vetenskap, volleyboll. John Wiley & Sons. https://books.google.es/books?hl=en&lr=&id=ehqACgAAQBAJ
10. Reeser, J. C., Verhagen, E. A. L. M., Briner, W. W., Askeland, T. I., & Bahr, R. (2006). Strategier för förebyggande av volleybollrelaterade skador. British journal of sports medicine, 40(7), 594-600. https://bjsm.bmj.com/content/40/7/594.short