Fotbollsskador i fotbollen

Ankeln är utan tvekan en av de leder som orsakar flest problem för fotbollsspelare, eftersom det är där kroppens hela vikt vilar och där en hel del spänningar ackumuleras på grund av avstötningar, löpningar och framför allt bollträffar.

Av denna anledning måste du som fotbollsspelare ta stor hänsyn till dina fotleder eftersom de kan hålla dig borta från spel i flera veckor. I den här artikeln presenterar vi de vanligaste ankelledsskadorna och hur man kan behandla dem med PRICE-behandling i de första ögonblicken efter att de uppstått.

Vilka är de vanligaste typerna av ankelskador när man spelar fotboll?

Nedan får du veta mer om de vanligaste åkommorna som drabbar fotbollsspelare i denna led, så att du vet hur du ska identifiera dem när du drabbas av en av dem.

Försträckt fotled

Uppstår när fotleden vrids på ett ovanligt sätt, vilket gör att ligamenten sträcks till bristningsgränsen och orsakar svullnad och smärta i området. Denna skada är vanligast för fotbollsspelare, eftersom de överexponerar leden för aggressiva tacklingar från motståndarna.

Denna skada har tre olika svårighetsgrader:

• Första gradens stukning: Detta är en översträckning av ledbandet som orsakar små mikroskopiska revor. Idrottaren har vanligtvis smärta, svullnad, blåmärken och svårigheter att röra leden.
• Andra gradens stukning: är en partiell bristning av ligamentet, vilket i sin tur orsakar mild smärta och svullnad, förhindrar rörelse och svårigheter att stödja foten, vilket innebär en återhämtningsperiod på flera veckor.
• Tredje gradens stukning: fullständig bristning av ledbandet, detta är en av de allvarligaste skadorna, med symtom som akut smärta, blåmärken, instabilitet i fotleden och oförmåga att bära vikt. Denna typ av skada kräver immobilisering av foten och kan också kräva operation och sjukgymnastik, med en återhämtningsperiod på cirka sex till åtta veckor.

Skada på peroneal senan

Peronealsenorna är vävnader som löper genom fotleden och gör att vi kan hålla oss stabila och fria från stukningar. Skador på dessa senor är direkt relaterade till en stukning som genereras av starka tacklingar från motståndare som kan skada dem och göra att de slits delvis eller helt.

Enannan vanlig skada är tendonit, en vanlig skada hos fotbollsspelare, som kännetecknas av inflammation i en eller båda peroneussåren, som blir överbelastade på grund av det slitage och den stress som de ackumuleras av den ständiga löpning och spark som spelarna gör i varje match.

Achillessena tendonit

Akillessenen är det tjocka, fibrösa stråk som förbinder vadmuskulaturen med hälsenan. Senkelinflammation uppstår när den blir inflammerad eller irriterad, antingen av ett slag från en motståndare eller av ackumulerat slitage efter flera matcher på relativt kort tid.

Det tydligaste symtomet är en skarp, konstant smärta vid basen av vaden som kräver mycket vila för att läka innan man återupptar tävlingsaktivitet.

Ankelfraktur

Ankeln som led består av en ring som möjliggör förbindelsen mellan talus, tibia och fibula. Inom denna ring ges stabiliteten av två ben; tibias mediala malleolus och fibulas laterala malleolus. När ett av dessa två ben bryts förlorar fotleden sin stabilitet och ger upphov till inflammation och akut smärta som inte ens gör det möjligt att gå.

Denna skada är mycket vanlig inom fotbollen och kan orsakas antingen av en mycket våldsam tackling av en motståndare eller av en dålig landning efter ett hopp för att bestrida en delad boll. Beroende på skadans omfattning kan det krävas immobilisering i gips eller rekonstruktiv kirurgi om leden är helt bruten.

De bästa produkterna för återhämtning av fotledsskador hos fotbollsspelare

Bestseller

Hur tillämpar man RICE-behandling för att behandla fotledsskador hos fotbollsspelare?

RICE-terapin är en serie steg som en person måste följa efter att ha drabbats av en skada. Syftet är att lindra de första symptomen på skadan så att inflammationen och smärtan blir uthärdlig. Denna metod fick en uppdatering kallad PRICE som står för: Skydd, vila, is, kompression och upphöjning.

• Skydd: Fotleden bandageras eller till och med skenas vid en fraktur. Detta förhindrar ytterligare slag eller plötsliga rörelser som kan förvärra skadan.
• Vila: Det är viktigt att upphöra med fysisk aktivitet för att förhindra att en olycklig rörelse förvärrar fotledens tillstånd. Även promenader bör göras med hjälp av kryckor.
• Is: is används för att minska svullnaden genom att applicera en kall kompress på den sida av fotleden som är mest påverkad och svullen.
• Kompression: Kompression appliceras för att inflammationen inte ska fortsätta att utvecklas och för att upprätthålla ledens stabilitet så att ingen ytterligare skada uppstår. Detta kan göras antingen med ett bandage eller med en kompressionsankelskena.
• Höjning: Slutligen höjs foten på den skadade fotleden så att blodtillförseln minskar och svullnaden inte fortsätter att utvecklas.

Denna behandling bör endast användas som första hjälpen eller behandling av mindre skador, t.ex. första gradens stukningar. Vad vi bör göra är att gå till vår läkare för att få skadan analyserad och fastställa den mest effektiva behandlingen.

Referenser

1. Ekstrand, J., & Tropp, H. (1990). Förekomsten av fotledsförvridningar i fotboll. Foot & ankle, 11(1), 41-44. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/107110079001100108
2. Giza, E., Fuller, C., Junge, A., & Dvorak, J. (2003). Mekanismer för fot- och ankelskador i fotboll. The American journal of sports medicine, 31(4), 550-554. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/03635465030310041201
3. Ergen, E., & Ulkar, B. (2008). Proprioception och fotledsskador i fotboll. Clinics in sports medicine, 27(1), 195-217. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0278591907000944
4. Nery, C., Raduan, F., & Baumfeld, D. (2016). Fot- och fotledskador hos professionella fotbollsspelare: diagnos, behandling och förväntningar. Foot and ankle clinics, 21(2), 391-403. https://www.foot.theclinics.com/article/S1083-7515(16)00021-8/fulltext
5. Andersen, T. E., Floerenes, T. W., Arnason, A., & Bahr, R. (2004). Videoanalys av mekanismerna för ankelskador i fotboll. The American journal of sports medicine, 32(1_suppl), 69-79. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0363546503262023
6. Inklaar, H. (1994). Fotbollsskador: I: förekomst och svårighetsgrad. Sports medicine, 18, 55-73. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-199418010-00006
7. Inklaar, H. (1994). Fotbollsskador: II: Etiologi och förebyggande. Sports medicine, 18, 81-93. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-199418020-00002
8. Ekstrand, J., & Gillquist, J. (1983). Fotbollsskador och deras mekanismer: en prospektiv studie. Medicine and science in sports and exercise, 15(3), 267-270. https://europepmc.org/article/med/6621313
9. Dvorak, J., & Junge, A. (2000). Fotbollsskador och fysiska symptom. The American journal of sports medicine, 28(5_suppl), 3-9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11032101/
10. Faude, O., Rößler, R., & Junge, A. (2013). Fotbollsskador hos barn och ungdomsspelare: finns det ledtrådar för förebyggande åtgärder?. Sports medicine, 43, 819-837. https://link.springer.com/article/10.1007/s40279-013-0061-x