Försträckningar av bröstmuskeln

Trötthet orsakad av överansträngning och bristande rörelse i bröstmusklerna kan ge upphov till en sträckning i bröstet. Denna åtgärd genererar ofrivillig spänning i muskelstrukturen och patienten känner smärta och inflammation.

Om du vill veta mer om vad en bröstmuskelsträckning är bjuder vi in dig att fortsätta läsa den här artikeln. Vi kommer att förklara på ett enkelt och detaljerat sätt vilka orsaker som ger upphov till denna åkomma i bröstmusklerna och dess huvudsakliga symtom. Dessutom kan du läsa om de behandlingar som hjälper till att förbättra smärtan. Låt oss komma igång.

Vad är försträckningar i pectoralismuskeln?

Pectoralismuskelförsträckningar orsakas av ackumulering av metaboliter i de mjuka vävnadsfibrerna. Dessa avfallsprodukter kan inte släppas ut i blodomloppet på grund av att de inte kan nå detta område av kroppen på normalt sätt.

Musklerna börjar därför upprätthålla en ofrivillig stelhet som orsakar inflammation och smärta i patientens bröstkorg. Orsakerna till uppkomsten av denna skada är varierande, även om den i allmänhet beror på överdriven styrka, en stillasittande livsstil eller dålig kost.

Vilka är orsakerna till muskelspänningar i bröstet?

Vi kommer nedan att nämna alla situationer som ökar chanserna för uppkomsten av en muskelkontraktur i bröstet.

• Överansträngning: Ex cessiv eller långvarig kraft på musklerna leder till metaboliter i mjukvävnaden. Detta leder till muskeldragningar i bröstet.
• Muskeltrötthet: Bristen på konstant rörelse i bröstmusklerna leder till en annan spänning i bröstmusklerna än normalt. Detta innebär att när bröstmusklerna måste spännas för någon aktivitet upplevs trötthet, vilket kan leda till muskelstelhet i detta område.
• Brist på magnesium och kalium: Dessa näringsämnen reglerar musklernas funktion, vilket gör att sockernivåerna är korrekta. Om en person har låga nivåer av dessa element ökar sannolikheten för bröstspänningar.
• Trauma: Både slag och skador orsakade av sår kan få musklerna att spänna sig ofrivilligt.
• Dålig hållning: Uppkomsten av spänningar i bröstet kan orsakas av felaktigt antagna positioner för att utföra kraft eller en specifik uppgift. Därför är det lämpligt att ta hänsyn till vikten av det föremål som ska lyftas, den tid som aktiviteten kommer att ta och den fysiska komforten för att utföra uppgiften.
• Bristande uppvärmning av musklerna innan man utför en idrottsövning: Det är vanligt med skador i bröstmusklerna på grund av bristande aktivitet med gradvis tillväxt innan man utför krävande rörelser. Detta hänger också samman med bristen på för- och eftersträckningar som idrottare eller arbetare som ställer krav på denna del av kroppen måste utföra.
• Upprepade rörelser: Denna typ av åtgärder sätter också kroppen på en extrem gräns när det gäller spänningen på muskelstrukturen i bröstområdet. Därför är det lämpligt att vila mellan arbetsuppgifterna.
• Stress: Personer med hög stressnivå är mer benägna att hålla musklerna i detta område spända, vilket leder till att en muskelkontraktur uppstår.
• Ålder: Även om det är sant att muskelbristningar kan uppstå hos vem som helst är det vanligt att patienter med denna typ av besvär är över 60 år gamla. Detta beror på förlust av muskelflexibilitet.

Bästa produkterna för kramper i bröstmuskeln

Bestseller

Huvudsakliga symtom i samband med överbelastning av bröstmuskeln

Det är möjligt att i förväg veta om du lider av en överansträngning av bröstmuskeln genom att titta på dessa symtom.

• Inflammation: Detta symtom är vanligt förekommande vid bröstmuskelspänningar. Detta beror på den ofrivilliga spänningen som trapezius har, vilket gör att blodflödet inte kan eliminera de metaboliska molekyler som genereras i denna vävnad.
• Konstant smärta: Detta tecken kan orsakas av tryck på de nerver som finns i detta område av kroppen. Dessutom gör muskelstelhet att patienten inte kan röra armen, midjan och till och med nacken,
• Utseende av knölar: Knölar är vanliga vid denna typ av skada, eftersom de är muskler som är onormalt stela. Detta kan också orsakas av inflammation som drabbats av andra anatomiska områden, t.ex. slemhinnor och senor.
• Spasmer: Dessa typer av ofrivilliga handlingar är vanliga vid bröstmuskelskador.
• Förlust av styrka: De muskulära drag som produceras i bröstet orsakar trötthet och genererar därmed en minskning av energi hos patienten.
• Blåmärken: I vissa fall är det möjligt att hitta blod instängt under huden på grund av bristande blodflöde.

Hur kan man lindra smärtan och förbättra symptomen på kontrakturer i bröstmuskulaturen?

Det är möjligt att förbättra symtomen och lindra smärtan vid bröstmuskelspänningar genom att tillämpa olika behandlingar, som bör praktiseras och ledas av läkaren.

Se nedan alla behandlingar som för närvarande används:

Alternativa och kompletterande terapier

Kompletterande terapier är de förfaranden som används som komplement till olika behandlingar som bidrar till att minska symptomen på spänningar i bröstmusklerna.

Bland de viktigaste är följande:

• Värme- och kylterapi: Det har visat sig att kyla inte är tillrådligt för att minska symtomen på bröstmuskelspänning. Men med hjälp av kontrollerad terapi när det gäller applicering kan de smärtstillande fördelarna med denna typ av temperatur erhållas. När det gäller värme används rätt temperatur med hjälp av kompresser, elektriska filtar eller vattenpåsar för att skapa antiinflammatoriska fördelar. Denna terapi måste utföras av en professionell person och sessionerna bör inte överstiga 15-20 minuter, alltid med början med värme, fortsättning med kyla och avslutning med varma eller heta element.
• Kompressionsterapi: Vid muskelkontrakturer i bröstmusklerna kan man tillämpa denna kompressionsterapi, som omfattar elastiska bandage och andra typer av kompressionskläder som gör att bröstkorgen kan hållas så avslappnad som möjligt. Detta bör åtföljas av vila för att förbättra immobiliseringen av området. Man får inte glömma att trycket som utövas på detta område av kroppen måste vara korrekt för att inte störa andnings- eller magsystemet. Med en balanserad spänning är det dessutom möjligt att stimulera kroppens blodkärl.
• Massageterapi: Vid denna typ av behandling är målet att minska inflammation och smärta med hjälp av trycktekniker, som kan tillämpas med massörens händer eller med andra element. När blodomloppet aktiveras börjar blodet cirkulera bättre i det drabbade området, vilket leder till att endorfiner skapas som fungerar som smärtstillande medel. Detta bidrar också till att minska stressen genom att sänka den totala spänningen i muskelstrukturen.
• Akupressurbehandling: Denna orientaliska medicin bygger på manuell massage med fingrar och handflator som utförs på strategiska punkter på kroppen, vilket får patientens stress att minska och förbättrar den allmänna känslan av välbefinnande. Akupressur hjälper därför till att frigöra endorfiner för att producera naturliga smärtstillande medel.
• Termoterapi: Bland de viktigaste fördelarna med termoterapi är stimuleringen av kapillärkärlen för att främja en god blodcirkulation. Denna behandling kan tillämpas på olika sätt, det vanligaste är användning av elektriska filtar eller varmvattenflaskor. I mer avancerade fall används ultraljudsterapi för att generera inre värme i bröstkorgen.
• Naturläkemedel med hjälp av växter: Det är möjligt att minska symtomen på muskelspänningar i bröstkorgen genom att använda medicinalväxter. Detta görs med hjälp av en infusion eller ett te, som måste intas av patienten för att få de smärtstillande och antiinflammatoriska fördelarna, även om det också är möjligt att hitta örter med naturliga muskelavslappnande medel. På grund av detta används ofta pil, rosmarin, citrusfrukter och lind i denna terapi.
• Hälsosamma levnadsvanor: Denna terapi leds av den agerande läkaren och innebär att man förklarar för patienten vilka olika vanor han/hon bör inkludera i sitt liv för att förbättra symtomen på överansträngning och undvika framtida skador. På detta sätt lär sig patienten bland annat att sova ordentligt, att äta olika livsmedel som är nödvändiga för att stärka muskelsystemet och att träna regelbundet.

Näringstillskott

Det är möjligt att minska symptomatologin av muskelkontrakturer som drabbat bröstmusklerna genom att införliva näringsämnen i patientens kost. Detta gör att muskelsystemet gynnas, vilket leder till större flexibilitet. Bland de vanligaste tillskotten finns D- och E-vitamin, B-gruppen, magnesium, kalcium och kalium. De vanligaste formerna är piller, vätskor och pulver.

Fysioterapibehandlingar

Syftet med denna typ av terapi är funktionell återanpassning av bröstmusklerna. Detta sker med hjälp av olika tekniker, som leds av sjukgymnasten som kan omfatta repetitiva övningar under vatten, aktiviteter med element som lokalt stimulerar muskulaturen, ultraljud (för att påskynda aktiveringen av blodvätskan i vävnaderna), laserterapi och massage genom små slag eller glidningar med händerna eller terapeutiska artefakter.

Mediciner

De läkemedel som används för behandling av axel- och trapeziusmuskelförsträckningar är baserade på antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen. Även om det också är möjligt att tillämpa muskelavslappnande medel som hjälper till att avveckla spänningen i detta område av kroppen. I vissa fall används opioidanalgetika och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel.

Tänk på att meditation måste ordineras av en läkare, och att medicinering på egen hand kan få skadliga konsekvenser för tarm- och leversystemet. Dessutom kan det förvärra symtomen på muskulös uppspänning. Av denna anledning är det aldrig tillrådligt att självmedicinera

Vilka är de mest effektiva metoderna för att förebygga dragna muskelspänningar i bröstet?

Du kommer att kunna förhindra uppkomsten av dragna bröstmuskler om du tar hänsyn till några metoder som hjälper dig att undvika denna belastning.

Läs vidare för att få en fullständig lista över var och en av dessa effektiva metoder.

• Använd värme: Glöm inte att värmebehandling hjälper dilatatorkärlen att fungera bättre, vilket leder till ett större blodflöde till bröstmusklerna. Detta förhindrar traditionellt drag i denna del av kroppen eftersom vävnaden är förberedd för den extra efterfrågan.
• Värm upp muskelstrukturen innan du tränar: Det är viktigt att du gradvis bygger upp dina bröstmuskler. Detta innebär att du måste stretcha dem innan du börjar en uppgift eller en idrottsaktivitet. På så sätt förhindrar stretching att metaboliter ackumuleras i mjukvävnaden.
• Undvik en stillasittande livsstil: Återkommande träning hjälper till att hålla bröstmusklerna aktiva, vilket förbättrar blodflödet i detta område och gör att syror och gaser kan utbytas med blodet mer effektivt.
• Korrigera din hållning: Du får inte glömma att en av huvudorsakerna till uppkomsten av skillnader i bröstet är överdriven och dåligt utförd styrka i detta område av kroppen. När du måste lyfta tunga saker eller utföra någon aktivitet där bröstmusklerna påverkas rekommenderas därför att du utför uppgiften med korrekt hållning och position av musklerna.
• Stretcha efter aktiviteter: Att stretcha musklerna hjälper dig att hålla den korrekta spänningen i bröstmusklerna aktiv. För att göra detta bör du rådgöra med en läkare om vilka övningar som är lämpliga för att sträcka ut bröstmusklerna på rätt sätt.
• Upprätthåll en balanserad kost: Inkluderandet av kalium, natrium, magnesium, kalcium och vitaminer hjälper dig att balansera de näringsämnen som din kropp behöver. Detta kommer att se till att musklerna alltid har rätt spänning och styrka för att klara av överdrivet arbete eller mätkrafter. Detta inbegriper god vätsketillförsel.
• Undvik högriskaktiviteter: Både sporter och arbeten där du kan få slag mot bröstet kan orsaka kroniska kontrakturer. Därför är det lämpligt att undvika denna typ av aktivitet eller att skydda detta område med lämpliga kompressionskläder.
• Välj avslappningstekniker: Både massage och meditation bidrar till att upprätthålla mental balans, vilket gör att stressen minskar och musklerna behåller sin rätta toning. Detta förhindrar uppkomsten av distinktioner.
• Utöva aktiviteter med gradvisa framsteg: Du bör komma ihåg att när du börjar med någon sport eller helt enkelt inser att promenader eller cykling en halvtimme om dagen är en bra förebyggande idé, bör du göra det med progressiva ansträngningar. Det innebär att du inte bör träna kroppen till maxnivå den första dagen.
• Rök inte och drick inte alkohol: Dessa ämnen gör att blodet inte kan eliminera resterna av metaboliska molekyler i bröstmuskulaturens fibrer, vilket ökar sannolikheten för att drabbas av en sträckning av bröstmuskeln.

Referenser

1. Ayloo, A., Cvengros, T., & Marella, S. (2013). Utvärdering och behandling av muskuloskeletal bröstsmärta. Primary Care: Clinics in Office Practice, 40(4), 863-887. https://www.primarycare.theclinics.com/article/S0095-4543(13)00088-2/fulltext
2. Sik, E. C., Batt, M. E., & Heslop, L. M. (2009). Atypisk bröstsmärta hos idrottare. Current sports medicine reports, 8(2), 52-58. https://journals.lww.com/acsm-csmr/Fulltext/2009/03000/Atypical_Chest_Pain_in_Athletes.7.aspx
3. Hopper, M. A., Tirman, P. och Robinson, P. (2010, juni). Muskelskador i bröstväggen och övre extremiteten. I Seminars in musculoskeletal radiology (Vol. 14, No. 02, pp. 122-130). © Thieme Medical Publishers. https://www.thieme-connect.com/products/ejournals/abstract/10.1055/s-0030-1253156
4. Petilon, J., Carr, D. R., Sekiya, J. K., & Unger, D. V. (2005). Skador på den stora muskeln Pectoralis major: utvärdering och behandling. JAAOS-Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons, 13(1), 59-68. https://journals.lww.com/jaaos/Abstract/2005/01000/Pectoralis_Major_Muscle_Injuries__Evaluation_and.8.aspx
5. Gregory, P. L., Biswas, A. C., & Batt, M. E. (2002). Muskuloskeletala problem i bröstkorgen hos idrottare. Sports Medicine, 32, 235-250. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-200232040-00003
6. Glick, J. M. (1980). Muskelspänningar: förebyggande och behandling. The Physician and sportsmedicine, 8(11), 73-77. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00913847.1980.11710969
7. Garrett Jr, W. E. (1996). Muskelspänningsskador. The American journal of sports medicine, 24(6_suppl), S2-S8. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/036354659602406S02
8. Orchard, J., Best, T. M., & Verrall, G. M. (2005). Återgång till spel efter muskelspänningar. Clinical Journal of Sport Medicine, 15(6), 436-441. https://journals.lww.com/cjsportsmed/Abstract/2005/11000/Return_to_Play_Following_Muscle_Strains.8.aspx
9. Garrett Jr, W. E. (1990). Muskelspänningsskador: kliniska och grundläggande aspekter. Medicine and science in sports and exercise, 22(4), 436-443. https://europepmc.org/article/med/2205779
10. Järvinen, T. A., Kääriäinen, M., Järvinen, M., & Kalimo, H. (2000). Muskelspänningsskador. Current opinion in rheumatology, 12(2), 155-161. https://journals.lww.com/co-rheumatology/Abstract/2000/03000/Muscle_strain_injuries.10.aspx