Artrit i ryggen och nedre delen av ryggen

Den progressiva processen med ländryggsartros begränsar vanligtvis den fysiska rörelsen. Dessutom kan denna typ av inflammatorisk sjukdom orsaka kraftförlust och allmän smärta i ryggen. Därför är det bra att ta reda på vad denna degenerativa sjukdom handlar om.

Du hittar denna information i följande punkter i det här inlägget. Vi kommer att visa dig i detalj hur ländlig artros kan uppstå och vilka de viktigaste tecknen och symtomen är som varnar dig för förekomsten av denna sjukdom. Vi kommer också att tala om de behandlingar och förebyggande metoder som finns tillgängliga.

Vad är ländryggsartros eller inflammation i ryggen och nedre delen av ryggen?

Lumbalt artros är en degenerativ sjukdom som påverkar brosket i ryggen och nedre delen av ryggen och orsakar smärta, svullnad och i vissa fall deformitet. Den får inte förväxlas med artros i ryggraden eller spondyloartros, som omfattar lumbal artros och cervikal artros.

Som en degenerativ patologi kan artros i ländryggen inte botas och med tiden utvecklas sjukdomen successivt. Det är möjligt att hitta fall där symtomen inte är så allvarliga, men patienterna drabbas av episoder av återfall med några års mellanrum. Smärtan sätter sig i nedre delen av ryggen och skinkorna, även om det finns patienter där sjukdomen är lokaliserad till benen.

Vilka är orsakerna till och riskfaktorerna för ländryggsartros?

Lumbala artros kan orsakas av olika riskfaktorer eller orsakas av direkta orsaker. Vi visar nedan vilka yttre och inre omständigheter som omger personen ökar sannolikheten för att drabbas av denna degenerativa sjukdom.

Låt oss börja:

• Medfödd missbildning hos patienten: Det är troligt att patienten lider av benutskott på grund av bildandet av benpigor i kotorna, detta gör att ryggraden inte rör sig korrekt vilket är en viktig faktor för uppkomsten av ländlig artros.
• Utbuktande diskar: De klämda diskarna och det lilla utrymmet mellan två kotor kan leda till att synovialkapseln påverkas i storlek, vilket gör att ledbrosket inte fungerar normalt. Detta kan också inträffa vid ett diskbråck.
• Skelettbräcklighet: Förekomst av degenerativ osteoporos någonstans i ländryggen kan leda till artros i nedre delen av ryggen.
• Störningar i immunförsvaret: Artros kan också orsakas av brister i kroppens skyddssystem. Detta beror på att immuncellerna angriper vävnaderna på fel sätt, vilket orsakar slitage på brosket och en minskning av synovialvätskan.
• Genetiska faktorer: Artros i nedre delen av ryggen anses vara en ärftlig sjukdom som kan föras vidare via föräldrarna.
• Övervikt i kroppen: Fetma är också en mycket inflytelserik orsak som måste hållas under kontroll eftersom ryggradens leder bär mycket vikt och kan krossa diskarna.
• Brist på fysisk aktivitet: En stillasittande livsstil kan också leda till uppkomsten av ländryggsartros, eftersom musklerna och lederna inte fungerar som de ska, vilket kan orsaka skador och osteofyter.
• Utövande av riskfyllda aktiviteter: Detta är motsatsen till föregående punkt, där överdriven sport eller tvångsarbete också kan generera uppkomsten av lumbalt artros på grund av den överbelastning som lederna i ryggraden får.
• Trauma: Vissa faktorer i samband med slag, brott eller någon annan typ av skada är kausala faktorer att ta hänsyn till vid bedömning av artros.
• Ålder: Personer över 50 år, särskilt kvinnor, är mer benägna att drabbas av sjukdomen på grund av slitaget på det hyalina brosket.
• Muskelstelhet: Uppkomsten av spänningar i muskel-sena-strukturen är ett symptom på denna sjukdom. Denna effekt förvärras under morgontimmarna.

Bästa produkter för artrit i nedre delen av ryggen

Bestseller

Huvudsymtom som varnar oss för att vi har ryggartrit

Det är möjligt att märka utvecklingen av inflammatorisk sjukdom i ryggen genom tecken och symtom som uppträder i patientens kropp.

Se listan nedan för att ta reda på vilka dessa effekter är:

• Smärta i rygg och skinkor: Detta kan orsakas av muskelstelhet och även av leddefekter i ländryggen. Det är vanligt att patienter lider av besvären när de reser sig upp efter långvarigt sittande eller under de första timmarna efter en natts vila.
• Smärta i nedre extremiteterna: I vissa fall kan det uppstå smärta i benen och när sjukdomen är långt framskriden är det möjligt att hitta patienter med liten styrka i de nedre extremiteterna.
• Bristande rörlighet för att utföra dagliga sysslor: t.ex. böja sig, klä sig och ta hand om sig ordentligt.
• Förekomst av parestesi eller stickande känsla i de drabbade områdena.
• Svullnad och rodnad i nedre delen av ryggen på grund av dålig blodcirkulation.
• Stelhet i ländryggen orsakad av sammandragna muskler som patienten ofrivilligt spänner på grund av stress.
• Osteofyter, bensporer eller benspikar: Detta kan också leda till att ryggraden blir felställd i förhållande till korsbenet och huvudet.
• Svårigheter att gå upprätt: Patienter med ländryggsartros kan ha svårt att räta ut ryggraden och gå ordentligt på grund av förekomsten av bensporer eller diskbråck.
• Frekvent ischias: Om ryggmärgens nervrötter har litet utrymme i ländryggen kan patienten med artros i ländryggen drabbas av denna typ av smärta.

Vilka behandlingar finns tillgängliga för att förbättra symtomen på artros i nedre delen av ryggen?

För att sjukdomen ska gå i remission eller för att symtomen ska försvinna för en tid är det nödvändigt att genomföra behandlingar som bidrar till att förbättra livskvaliteten för patienten med artros i ländryggen. Därför kommer vi i följande stycken att visa dig de mest effektiva rehabiliteringsbehandlingarna som för närvarande finns tillgängliga.

Ta en titt:

Alternativa och kompletterande behandlingar

De alternativa och kompletterande terapier som kan användas för att behandla den degenerativa processen av artros i nedre delen av ryggen är följande:

• Värme- och kylterapi: Både värme och kyla har läkande egenskaper som verkar på ländkotorna, vilket gör att de interapofysära lederna och hela kotkroppen avblåser och vidgar utrymmet så att mellanskivorna kan öppna sig bättre. Varm- och kallvattenpåsar används och placeras på den drabbade ytan, även om det också går att hitta geler och elektriska filtar som genererar önskad temperatur. Tillämpningen får inte överstiga 20 minuter och bör inledas med termoterapi.
• Kompressionsterapi: Vid denna typ av behandling används kompresser för att begränsa rörelserna i ländryggen, vilket gör att kotkroppen kan vara så expanderad som möjligt så att den interapofysära leden och diskan smörjs av synovialvätska och på så sätt förbättrar dämpningen av ryggens rörelser. Kompressionsband, bandage och stöd för ryggstöd används för att hålla ländryggen fixerad. Denna behandling får endast utföras av en specialistläkare.
• Massageterapi: Massage på ländryggen hjälper patienten att slappna av vävnaderna i det drabbade området och därmed dekomprimera utrymmet så att ledkapseln med synovialvätska har en större öppning och förhindrar att ryggradens skivor och ben gnider mot varandra. Detta hjälper också patientens psykologiska harmoni att bättre klara av sjukdomens besvär.
• Akupressurterapi: Det är möjligt att tillämpa massage som genereras av handflatorna och fingrarnas tryck på specifika områden av kroppen. Detta är en orientalisk terapi som använts i stor utsträckning i Kina i hundratals år och som liknar akupunktur, förutom att inga nålar används. Huvudsyftet med denna teknik är att stimulera nervsystemet så att det med hjälp av sensoriska kopplingar låter patientens kropp slappna av för att få en bättre hållning och på så sätt få ländkotorna att ge mer utrymme åt de interapofysära lederna.
• Termoterapi: Denna medicinska behandling ger värme med hjälp av geler, varmt vatten eller elektriska filtar. På så sätt kan man stimulera de dilaterande kärlen så att blodflödet kan nå det drabbade området, vilket minskar smärta och inflammation. Termoterapi förbättrar patientens livskvalitet, men det är nödvändigt att konsultera en läkare innan man väljer denna typ av rehabiliteringsmetod.
• Naturläkemedel med hjälp av växter: Naturliga växter och örter är alternativ som kan beaktas vid denna ländryggsbesvär. Det handlar om att applicera olika preparat genom bad eller infusioner som patienten ska använda för att öka muskelavslappningen och minska inflammationen i ländryggen. Boldo, kamomill, rosmarin och pil, bland andra örter, används i denna terapi.
• Ultraljud: I denna terapi används elektroniska apparater som avger ljud med hög frekvens, vilket uppnår att värmen når ländryggen internt, utan att patienten känner effekterna på epidermis. Detta hjälper vävnadscellerna i de interapofysära lederna och de intervertebrala diskarna att stoppa erosionsprocessen av det hyalina ledbrosket och därmed förbättra smörjningen i ländryggen. Det bidrar också till att minska inflammation och smärta.
• Meditation och avslappning: Genom andningstekniker och positiva tankar är det möjligt att hitta en mental balans hos patienten. Detta är huvudsyftet med meditations- och avslappningsterapi. För att kunna tillämpa dessa övningar i praktiken är det nödvändigt att personen känner till sjukdomen och de förändringar som den orsakar i kroppen. Detta bidrar till att minska stressnivåerna och kontrollera patientens känslor.
• Aromaterapi: Olika oljor används i denna behandling för att bidra till att minska patientens stressnivå och öka avslappningen i ländryggen. För detta är det nödvändigt att applicera de aromatiska lösningarna i trasor eller i anordningar som avger doften för att minska personens ångest. Det kan appliceras med olika ämnen, men bland de mest populära finns ingefära, citrusfrukter och mynta.
• Akupunktur: Det som eftersträvas med akupunktur är att patienten slappnar av mentalt och fysiskt för att minska smärtan i ryggen och inte påverka funktionen hos diskarna eller de intervertebrala lederna. Detta sker genom impulser som sänds ut till nervsystemet så att hjärnan inte tar emot smärtsignaler. Dessutom är det möjligt att använda olika tekniker inom denna kinesiska medicin, där elektroniska signaler kan läggas till för att hjälpa till att generera värme.
• Biofeedback: Denna typ av behandling är inget annat än att låta patienten veta hur hans eller hennes kropp reagerar på sjukdomen. Därför är personen ansluten till olika medicinska utrustningar som hjälper till att ge värden på bland annat blodtryck och hjärtfrekvens. Två olika moment jämförs, när patienten är lugn och varje gång han/hon blir nervös på grund av smärtan.
• Hälsosamma levnadsvanor: Det är viktigt att patienten inte bara tar medicinska och kompletterande behandlingar som meditation eller sjukgymnastik, utan det är också nödvändigt att patienten tar denna degenerativa sjukdom på allvar och omskolar sina levnadsvanor så att de blir hälsosammare. För detta är det viktigt att besöka läkaren som kommer att inkludera övningar, dieter och rekommendera hållningar så att ländryggen inte stressas när man utför dagliga sysslor.

Kosttillskott

Presentationen av kosttillskott som du kan hitta på marknaden är baserad på pulver, sirap, vätskor och tabletter. Dosering och typ av kosttillskott måste ordineras av en nutritionist eller specialistläkare. Att utöva denna terapi utan medicinsk övervakning kan få motsatt effekt och förvärra symtomen på ländlig artros.

Förutom mineraler och salter, vitaminer och proteiner innehåller dessa kosttillskott komponenter som finns i ledbrosket. Med andra ord kan kollagen, kondroitinsulfat, glukosamin och hyaluronsyra visa sig förbättra symptomen.

Fysioterapibehandlingar

Det finns olika typer av fysioterapi som kan tillämpas av behandlaren. Vissa typer av denna terapi är relaterade till repetitiva och kortvariga övningar, medan i andra tekniker läggs närvaron av ljus till för att öka de positiva effekterna på vävnaderna.

Pådetta sätt är det möjligt att minska muskelspänningar, förbättra öppningen av synovialhålan och framkalla en känsla av välbefinnande hos patienten. Denna terapi rekommenderas i allmänhet i fall där sjukdomen har en mild till medelhög grad av progression.

Mediciner

De läkemedel som används i denna typ av terapi är baserade på opioidanalgetika och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Även om det också är möjligt att hitta immuncellshämmare eftersom den sjukdomen kan betraktas som autoimmun.

Det bör noteras att genomförandet av denna behandling måste ordineras av en läkare, så det är aldrig tillrådligt att självmedicinera. Detta kan leda till allvarliga konsekvenser och försämra patientens symtom.

Kirurgi

Även om minimalt invasiva tekniker som injicerbara behandlingar och små snitt är tillgängliga, är kirurgisk behandling vanligtvis nödvändig när sjukdomen har avancerat avsevärt. De behandlingar som används vid kirurgi bygger på att benrester avlägsnas och att lumbala diskproteser infogas. Artroskopi är den vanligaste kirurgiska metoden.

Vilka förebyggande metoder för ländlig artros är mest effektiva?

Se nedan alla förebyggande metoder som experter rekommenderar och som du bör ta hänsyn till för att lumbala artros inte ska uppstå i din kropp:

• Utöva sport eller lätt fysisk aktivitet: Glöm inte att promenader, simning, cykling och fysisk träning med låg belastning hjälper till att hålla ländkotorna friska. Därför är det lämpligt att rådgöra med din läkare om vilken typ av aktivitet du kan utöva och hur lång tid som krävs för varje träning.
• Kontrollera din vikt regelbundet: Fetma och övervikt är avgörande orsaker till uppkomsten av artros i ländryggen, därför är det nödvändigt att behålla sin idealvikt för att inte överbelasta ländryggen.
• Undvik tunga lyft: Tunga föremål kan orsaka allvarliga skador på ländryggen, så det är tillrådligt att undvika denna typ av uppgifter. Men om du måste göra dem på grund av den typ av arbete som du måste utföra måste du använda alla säkerhetselement.
• Sök alltid efter den bästa hållningen: Att sitta med stöd för ryggen, lyfta saker från golvet och gå på rätt sätt är några tekniker som du bör införliva i dina dagliga handlingar. Detta kommer att hjälpa det hyalina brosket att inte slitas ut och att leden fungerar korrekt.
• Drick inte alkohol och rök inte: Dessa typer av missbruk är inte bara skadliga för lever- och lungvävnaden utan kan också leda till benskörhet i skelettet.
• Försök att äta livsmedel som är rika på vitamin D och omega 3: Grönsaker, fisk och baljväxter ger en balanserad kost som kommer att hjälpa dig att bekämpa denna ledåkomma.
• Välj hårda eller halvhårda sängar att sova på: Detta kommer att bidra till att förbättra ryggradens position när du vilar.

Referenser

1. Flor, H., & Turk, D. C. (1988). Kronisk ryggsmärta och reumatoid artrit: förutsägelse av smärta och funktionshinder från kognitiva variabler. Journal of behavioral medicine, 11(3), 251-265. https://link.springer.com/article/10.1007/BF00844431
2. Helliwell, P. S., Zebouni, L. N. P., Porter, G. och Wright, V. (1993). En klinisk och radiologisk studie av ryggsmärta vid reumatoid artrit. Rheumatology, 32(3), 216-221. https://academic.oup.com/rheumatology/article-abstract/32/3/216/1782050
3. Keogh, A., Tully, M. A., Matthews, J., & Hurley, D. A. (2015). En genomgång av teorier och tekniker för beteendeförändring som används i gruppbaserade självhanteringsprogram för kronisk ländryggssmärta och artrit. Manual therapy, 20(6), 727-735. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1356689X15000673
4. Chilibeck, P. D., Vatanparast, H., Cornish, S. M., Abeysekara, S. och Charlesworth, S. (2011). Evidensbaserad riskbedömning och rekommendationer för fysisk aktivitet: artrit, osteoporos och ländryggssmärta. Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism, 36(S1), S49-S79. https://cdnsciencepub.com/doi/full/10.1139/h11-037
5. Caporali, R., & Smolen, J. S. (2018). Tillbaka till framtiden: Glöm ultraljud och fokusera på klinisk bedömning vid hantering av reumatoid artrit. Annals of the Rheumatic Diseases, 77(1), 18-20. https://ard.bmj.com/content/77/1/18.abstract
6. Aletaha, D., & Smolen, J. S. (2018). Diagnos och hantering av reumatoid artrit: en översyn. Jama, 320(13), 1360-1372. https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/2705192
7. Firestein, G. S. (2003). Utvecklande begrepp om reumatoid artrit. Nature, 423(6937), 356-361. https://www.nature.com/articles/nature01661
8. Meenan, R. F., Gertman, P. M., & Mason, J. H. (1980). Mätning av hälsostatus vid artrit. Arthritis & Rheumatism, 23(2), 146-152. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/art.1780230203
9. Fries, J. F., Spitz, P., Kraines, R. G., & Holman, H. R. (1980). Mätning av patientresultat vid artrit. Arthritis & Rheumatism, 23(2), 137-145. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/art.1780230202
10. McInnes, I. B., & Schett, G. (2011). Patogenesen för reumatoid artrit. New England Journal of Medicine, 365(23), 2205-2219. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMra1004965