Betingelser

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan vad som är en sjukdom och vad som är en åkomma, som ibland inte är kopplade till varandra, för att veta vilken behandling som ska användas för att bota dig så snart som möjligt. Ofta är det ett olyckligt slag som orsakar en sjukdom, men det betyder inte att du är sjuk.

I den här artikeln får du lära dig skillnaden mellan begreppen sjukdom och sjukdom, samt de vanligaste typerna av skador och krämpor som förekommer när man utför en daglig fysisk aktivitet eller idrottsdisciplin.

Definition: Vad är en sjukdom, tillstånd eller sjukdom?

Om vi håller oss till kliniska termer är båda begreppen olika i sitt ursprung. Sjukdomar är förändringar i kroppens funktionssätt som ger upphov till symtom som beskriver sjukdomens intensitet för tillfället.

När vi talar om "förändringar i kroppens funktion" är det för att vi använder kliniska verktyg som gör det möjligt för oss att ställa en tydlig diagnos på vad det är för svårighet som drabbar patienten, och sedan fortsätter vi att ta itu med problemet med hjälp av kompletterande terapier, återhämtningstekniker, produkter för att förbättra hälsan och om det inte finns något annat val, med hjälp av läkemedel.

Under hela denna process manifesterar personen känslor på ett specifikt sätt, tecken som är mer relaterade till besvären eftersom dessa symtom är subjektiva och kommer att hjälpa den medicinska specialisten att få mer klarhet om de förändringar som påverkar patienten.

En åkomma kan definieras som ett symptom på en sjukdom, eftersom den fokuserar på en specifik känsla som kan vara ett tecken på ett mycket värre och fullständigt tillstånd. Ledsmärta är till exempel en åkomma, vilket kan tyda på att patienten kan lida av artros eller har ligamentskador om smärtan följer på en stukning.

Vad är skillnaden mellan sjukdom och ohälsa?

Som vi nämnde är det inte samma sak att ha en sjukdom som att ha en ohälsa. Det är nödvändigt att skilja på varje begrepp i detalj, eftersom detta är avgörande för att ställa en korrekt klinisk diagnos.

Om man tillexempel under boxningsträning får en fraktur i handens fingrar, är det då en åkomma, en skada eller en sjukdom?

Låt oss se vad det är:

• Om frakturen inte är förknippad med en tidigare sjukdom, t.ex. artrit, är det en idrottsskada med en sjukdom.
• Det är adisease om det redan finns en historia av artrit hos idrottaren och denna fraktur är en ytterligare konsekvens av denna degenerativa process.

För att få ett korrekt svar räcker det inte med att observera hälsovårdsspecialisten och genomföra fysiska undersökningar. Det är också viktigt att ha den drabbade personens uppfattning och känna till hans eller hennes medicinska historia, liksom hans eller hennes idrottshistoria om han eller hon utövar en viss disciplin. På så sätt kan deras symtom (som förknippas med besvären) och kliniska indikatorer (som förknippas med sjukdomen) relateras till varandra.

Två grenar av medicinen är kurativ vård och förebyggande medicin:

Inom den kurativa medicinen anländer patienten med en sjukdom, som sammanfattas i de egenskaper som patienten uppfattar och som kommer att ge läkaren ledtrådar om vad som händer i hans kropp. Detta är en uppfattning hos patienten, en subjektivitet, som ofta inte är kopplad till den faktiska orsaken till sjukdomen, men denna uppfattning bör inte avfärdas , eftersom en person kan ha flera besvär som är förknippade med flera sjukdomar.

Inom idrottsmedicinen studerar specialisten effekterna av idrott och fysisk aktivitet i allmänhet på den mänskliga organismen med tanke på förebyggande och behandling av skador som orsakas av fysisk aktivitet.

Som patient måste du behärska begreppen besvär och sjukdom väl så att du kan ge specialistläkaren rätt råd för att hjälpa dig att återfå din hälsa och din idrottsaktivitet.

Produkter med de bästa förutsättningarna

Bästsäljare

Vilka är de vanligaste typerna av sjukdomar eller tillstånd?

Inom medicinen finns det en formell klassificering av sjukdomar och hälsoproblem: epidemiska, konstitutionella eller allmänna sjukdomar, lokaliserade och ordnade efter kroppsdel, utvecklingsstörningar och trauma.

Artrit

Arthros och reumatoid artrit är de två vanligaste typerna av artrit som kan drabba vem som helst. Det är en patologi som orsakas av slitage av brosket i lederna. Det är en degenerativ sjukdom och dess utveckling är gradvis och progressiv.

Dess utseende är nära kopplat till genetiska faktorer, även om det också har att göra med patientens livsstil, där idrottsutövare är mycket drabbade som under många år av sitt liv intensivt har utövat en sport som ställer alltför stora krav på deras leder. Å andra sidan kan en stillasittande livsstil också vara en riskfaktor.

Bursit

I varje led finns bursae, små säckar med vätska inuti som fungerar som stötdämpare för stötar och friktion mellan benen. Bursitis är en inflammation i synovialsäckarna och kan vanligen förekomma i axel, armbåge, höft, knä och fotled.

Som nämnts ovan är bursae små vätskefyllda säckar som blir inflammerade när muskler, senor och ligament utövar tryck på dem. Inom exempelvis fotboll är bursit vanligast i knä och fotled. Inom boxning förekommer bursit oftast i axeln. Ett behandlingsalternativ är att dränera överflödig vätska från slemsäcken för att lindra smärtan, men som en förebyggande åtgärd rekommenderas vila för att minska inflammationen.

Kramper

Detta är små muskelkontrakturer som orsakas av både överdriven spänning av muskelfibrerna och nervkompression. Vid kramp bör man vila. De är vanligast i låren, armarna, buken och bröstkorgen.

Många av dessa kramper orsakas också av en elektrolytobalans i vår kropp, ofta på grund av extrem uttorkning, det räcker att fylla på de vätskor som förloras vid fysisk aktivitet i höga temperaturer eller under långvariga förhållanden. Brist på mikronäringsämnen som vissa mineraler, t.ex. magnesium eller kalium, brist på B-vitaminer som B1 och B3 är också orsaken till kramper.

Ischias

Ischiasnerven (eller ischias) är den största nerven i människokroppen och består av flera nervändar som kommer från ryggraden. Ischiassmärta börjar i slutet av ryggraden, löper ner i skinkan, genom baksidan av låret och in i knäet, till och med upp till fotleden.

Den börjar med oregelbunden smärta i benen och armarna. Det är vanligare hos personer som utövar sport som t.ex. tyngdlyftning och golf, där det finns ett högt fysiskt krav på ryggen och det är normalt att det finns smärta på grund av förskjutning av diskar som orsakar klämning av ischiasnerven. Det är också mycket vanligt hos personer som tillbringar många timmar sittande på jobbet eller i arbetsställningar där ischiasnerven utsätts för tryck.

Muskelspänningar

Detta är en lindrig skada om den behandlas i tid och om man tar nödvändig vila för att låta muskeln regenerera sig helt och hållet. Det är en sammandragning av muskelfibrerna som uppstår på grund av överbelastning av muskelfibrerna. En muskelkontraktur uppstår under fysiskt arbete, efter en intensiv idrottsutövning eller som en restform i samband med en allvarligare skada. Det är en ganska vanlig åkomma bland idrottsutövare.

De kan också uppstå plötsligt när man utför en intensiv fysisk aktivitet som våra muskelfibrer inte är förberedda för eller som tidigare överbelastats på grund av trötthet, överdriven träning eller dålig utförandeteknik. När vi sprintar i hög hastighet eller lyfter en tung vikt kan våra muskler drabbas av en muskelförsträckning på grund av olika faktorer, t.ex. överbelastning, svaghet, stress, brist på mikronäringsämnen, dålig vätsketillförsel osv.

Försträckningar

Förvridningar är mycket vanliga skador i idrottsvärlden som orsakas av översträckning av ledbanden i lederna. En stukning har tre möjliga grader av svårighetsgrad, i den tredje graden är ledbandet helt brutet och kräver en artroskopisk operation.

Vanliga symtom vid en stukning är svår lokal smärta, svullnad i hela leden, deformation av området, förändrad hudfärg och svårigheter att röra sig fritt. Om en stukning är en förstagrads stukning går återhämtningen snabbare eftersom ledbandet inte är rivet och regenererar bättre, även om en dåligt läkt stukning kan bli kronisk eller reproduceras lättare.

Plantar fasciit

Fascia är en vävnad på fotsulan som löper från hälen till mellanfotsbenen. Den är ansvarig för att upprätthålla plantarvalvet och för att förbinda hälen med tårna. Vid skada blir denna fascia inflammerad och orsakar en skarp smärta när man går.

Den har den egenskapen att den orsakar smärta på morgonen efter att ha vaknat eller när man vilar efter fysisk aktivitet. Det är vanligare hos idrottare, men alla andra kan drabbas av det utan att idrotta.

Benbrott

En fraktur är ett partiellt eller totalt brott på ett ben som orsakas av trauma eller av försvagning av benen på grund av slitage av brosket. Detta kan inträffa till följd av ett tillfälligt fall under fysisk aktivitet eller hos personer med bräcklig benstruktur, t.ex. osteoporos- eller artritpatienter.

De mest extrema fallen är öppna frakturer, där bitar av benet påverkar mjuka vävnader som muskler, senor och ligament. Vid den här typen av frakturer är det nödvändigt med en operation för att foga ihop benbitarna och reparera de skadade vävnaderna.

Senkelinflammation

Senkelinflammation är en annan av de vanligaste åkommorna inom sport eller arbeten som kräver repetitiva rörelser. Den uppstår när en sena blir irriterad och inflammerad av den överbelastning som uppstår vid träning och dagliga aktiviteter. Dålig teknik och undervärmning av kroppen gör att senorna lider mer. En annan vanlig orsak är dock den förlust av senans elasticitet som sker med åren.

Senor kan drabbas av partiella mikrorupturer eller totala rupturer, så i händelse av obehag är det viktigt attvila ordentligt så attvåra senor kan återhämta sig helt och hållet. En upprepad skada på samma vävnad gör fullständig återhämtning mer komplicerad och kan leda till kronisk seninflammation.

Diskbråck

En av de vanligaste åkommorna hos äldre personer eller idrottare som utövar styrkeidrott som t.ex. tyngdlyftning. Den uppstår när en kotpelare är ur position eller när kotpelarens skiva går sönder och låter en del av dess kärna komma ut, vilket trycker på en nerv som i sin tur ger upphov till svår smärta.

När den upptäcks i ett tidigt skede kan den lösas med hjälp av sjukgymnastiska övningar eller andra terapier som t.ex. kryoterapi och användning av kompressionsplagg.

Förskjutningar

Detta är den term som används för att beskriva när ett ben glider ur position i en led, vilket orsakar tryck och skador på ledband och muskler i leden, vilket begränsar rörligheten och funktionen hos den berörda lemmen. Det inträffar vanligen när en led träffas av ett kraftigt slag som, även om det inte orsakar frakturer, får benet att röra sig.

Devanligaste dislokationerna inträffar vanligtvis i axeln, när överarmsbenets huvud sticker ut från skulderbladets glenoidhåla, i knäet genom en rörelse som förflyttar lårbenet från sitt läge, eller i armbågen, om strålbenet eller armbågen förlorar sitt naturliga läge. Men i princip alla ben som ingår i en led kan rubbas.

Karpaltunnelsyndrom

Denna sjukdom uppstår på grund av kompression eller spänning i den tunnel som det tvärgående karpala ligamentet passerar genom, vilket i sin tur direkt påverkar radialnerven som korsar samma område, vilket ger upphov till ett obehag som i ett tidigt skede börjar som en enkel stickning, men som med åren utvecklas till svår smärta i handleden och tummen.

Referenser

1. Zwar, N., Harris, M., Griffiths, R., Roland, M., Dennis, S., Powell Davies, G., & Hasan, I. (2006). En systematisk genomgång av hantering av kroniska sjukdomar. https://openresearch-repository.anu.edu.au/bitstream/1885/119226/3/final_25_zwar_pdf_85791.pdf
2. Hunter, D. J., & Fairfield, G. (1997). Managed care: sjukdomshantering. Bmj, 315(7099), 50-53. https://www.bmj.com/content/315/7099/50.short
3. Ellrodt, G., Cook, D. J., Lee, J., Cho, M., Hunt, D., & Weingarten, S. (1997). Evidensbaserad sjukdomshantering. Jama, 278(20), 1687-1692. https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/419018
4. Bodenheimer, T. (1999). Sjukdomsbehandling - löften och fallgropar. New England Journal of Medicine, 340(15), 1202-1205. https://www.nejm.org/doi/pdf/10.1056/NEJM199904153401511
5. Mueser, K. T., Corrigan, P. W., Hilton, D. W., Tanzman, B., Schaub, A., Gingerich, S., ... & Herz, M. I. (2002). Sjukdomshantering och återhämtning: A review of the research. Psychiatric services, 53(10), 1272-1284. https://ps.psychiatryonline.org/doi/full/10.1176/appi.ps.53.10.1272
6. Rothman, A. A., & Wagner, E. H. (2003). Hantering av kroniska sjukdomar: vilken roll spelar primärvården? Annals of Internal Medicine, 138(3), 256-261. https://www.acpjournals.org/doi/abs/10.7326/0003-4819-138-3-200302040-00034
7. Wagner, E. H. (1998). Hantering av kroniska sjukdomar: vad krävs för att förbättra vården av kroniska sjukdomar?. Effektiv klinisk praxis, 1(1). https://access.portico.org/Portico/auView?auId=ark:%2F27927%2Fphwwtrq3nv
8. Hawker, G. A., Mian, S., Kendzerska, T. och French, M. (2011). Mätningar av smärta hos vuxna: Visual analog scale for pain (vas pain), numeric rating scale for pain (nrs pain), mcgill pain questionnaire (mpq), short-form mcgill pain questionnaire (sf-mpq), chronic pain grade scale (cpgs), short form-36 bodily pain scale (sf-36 bps) och measure of intermittent and constant osteoarthritis pain (icoap). Arthritis care & research, 63(S11), S240-S252. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22588748/
9. Johnson, C. (2005). Mätning av smärta. Visuell analog skala kontra numerisk smärtskala: vad är skillnaden? Journal of chiropractic medicine, 4(1), 43. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2647033/.
10. Ledón Llanes, L. (2011). Enfermedades crónicas y vida cotidiana. Revista cubana de salud pública, 37, 488-499. https://www.scielosp.org/article/ssm/content/raw/?resource_ssm_path=/media/assets/rcsp/v37n4/spu13411.pdf