Tennisskador i fotled och fot

Ankeln och foten är viktiga för att stödja människokroppen och i tennissporten mycket mer. Risken för skador under tennisträning kan vara stor på grund av den mängd rörelser som måste göras. Hopprörelser, löpning med plötsliga stopp genererar patologier och överbelastningsskador.

Eftersom det är viktigt att lederna fungerar korrekt vid utövandet av tennis bjuder vi in dig att lära dig mer om de vanligaste skadorna. Vi kommer också att förklara det enklaste sättet att ta hand om akuta skador hos tennisspelare med RICE-metoden. Låt oss se!

Vilka är de vanligaste typerna av ankel- och fotskador när vi spelar tennis?

Detär viktigt att hålla fotled och fotled i gott fysiskt skick för att bibehålla en god prestation. Tennisspelare skadas ofta till stor del på grund av dålig teknik under träning eller i matcher. En annan vanlig orsak till skador är brist på rätt träning.

Det finns flera patologier och skador som kan uppstå, men de vanligaste inom tennis är följande:

Försträckningar

Detta är en av de vanligaste mjukdelsskadorna i tennis. Tennis är en sport där mycket snabba och intensiva rörelser utförs. På grund av dessa rörelser kan fotleden tvingas inåt eller utåt, vilket överskrider ligamentens elasticitet. Detta orsakar skador på de hårda fibrer eller ligament som förbinder ett ben med ett annat.

Det ligament som påverkas mest hos tennisspelare är det yttre laterala ligamentet, på grund av den stora påverkan som utövandet av denna sport genererar. De klassificeras enligt det allvarlighetstillstånd i vilket de befinner sig:

• Försträckning grad I: I denna typ av försträckning är ligamenten endast sträckta, men inte rivna. Tennisspelaren uppvisar också lätt till måttlig smärta och en volymökning. Vid denna tidpunkt är fotledsleden fortfarande stabil och spelaren kan röra den lätt.
• Sprain grad II: Denna typ av stukning kännetecknas av att ligamenten delvis slits sönder. Personen kommer att känna ett knäppande eller torrt ljud tillsammans med smärta och lätta till måttliga blåmärken. Leden kan vara lite instabil.
• Sprain grad III: Här finns och total rivning av ligamenten och ett torrt ljud kommer också att höras vid skadetillfället. Det kommer att finnas intensiv smärta som åtföljs av en avsevärd ökning av volymen. Leden kommer att vara helt instabil och vinglig och du kan höra ett knackande ljud när du försöker röra den.

Dislokation

Fotledsluxation är också mycket vanligt vid tennis. Det inträffar vanligtvis när ett hopp eller en plötslig rörelse resulterar i ett fall eller en vridning. Detta leder till att benet i leden dislockeras eller kommer ut, vilket resulterar i svår smärta, ökad volym och oförmåga att röra leden.

I det här fallet bryts också ligamenten helt och hållet, vilket gör att talus faller ur led. Även om detta inte är särskilt vanligt inom tennis kan det inträffa och lösningen är oftast kirurgisk.

Osteochondrit

Den uppstår vanligtvis efter en skada som dislokation eller stukning där ett broskfragment lossnar. Det kan orsaka plötsliga, mycket smärtsamma symtom tillsammans med svullnad, minskad rörlighet och knäppning av leden. Det kan kräva kirurgisk lösning som tjänar till att avlägsna de lösa benfragmenten.

Seninit i fotleden

Ankeln är en led som består av många senor. Bland dessa hittar vi fotens böj- och sträcksenor. Senkinflammation är en inflammation i en eller flera senor, den vanligaste hos tennisspelare är akillessenan. Den uppstår vid forcerade rörelser när man springer eller hoppar plötsligt. Rissningar kan också förekomma, vilket orsakar svår smärta, svullnad, svårigheter att röra leden och knaster.

Benbrott

Frakturer på fotled och fotnivå orsakas av direkta trauman, ökad aktivitet eller plötsliga rörelser. Denna skada genererar intensiv smärta som ökar särskilt när man rör vid eller rör fotleden. Den orsakar också en volymökning med deformitet, minskad rörlighet och blåmärken.

Fraktur på grund av överbelastning

Belastningsfrakturer är små, hårfina frakturer som uppstår i något ben i foten. De kan vara så små att de är mycket svåra att visualisera på röntgenbilder. De orsakas av konstant belastning när man gör intensiv idrottsträning i tennis, till exempel springer eller hoppar mycket. Detta händer särskilt när idrottaren inte är van vid aktiviteten eller när han eller hon är ny i tennis.

Plantar fasciit

Detta är en inflammation i plantar fascia och beror på en överbelastning när man springer eller hoppar med fel skor. Den orsakas också av missbildningar på fotsulan. Detta genererar smärta i hälen på foten, som accentueras på morgonen och avtar med dagliga aktiviteter.

De bästa produkterna för återhämtning från skador på tennisankel och fot

Bästsäljare

Hur tillämpar man RICE-behandling för att behandla fot- och fotskador hos tennisspelare?

Vid traumatiska idrottsskador som inte är så allvarliga kan man hjälpa till med en mycket praktisk vårdterapi, RICE. RICE står för vila, is, kompression och upphöjning. Denna terapi har uppdaterats och bokstaven P för skydd har lagts till, vilket gör den till PRICE. RICE-terapin är dock fortfarande den mest kända.

Detta är stegen i skadevården:

• Skydd: Det första steget är att erbjuda skydd till den skadade. Ett funktionellt bandage, en skena, ett ledstöd bör användas för att minska risken för en ny skada på grund av eventuella komplikationer.
• Vila: Därefter bör aktiviteten i det drabbade området minskas genom relativ vila. Detta görs genom att minska rörelserna, vilket avlastar det drabbade området under några dagar. Denna vila bör vara i 48 timmar och inte överskrida denna tid för att undvika stelhet.
• Is: Vila bör kombineras med applicering av is för att minska inflammation och smärta i det drabbade området. Is genererar en lokal vasokonstriktion som minskar blodflödet lokalt. Den bör appliceras i mindre än 20 minuter 6-8 gånger om dagen med kompresser eller gelpackningar.
• Kompression: Nästa steg är att applicera ett kompressionsförband som håller tillbaka inflammationen i det drabbade området. Det är nödvändigt att använda ett elastiskt bandage som hjälper till att fixera mjukdelarna i den skadade delen. Detta bandage gör att aktiviteterna kan utföras på ett säkrare och enklare sätt.
• Höjning: Slutligen måste den drabbade lemmen höjas över hjärtat för att underlätta venös återföring och lindra inflammationen. Detta kommer att sänka blodtrycket och undvika hjärtklappning som genererar mer smärta.

Referenser

1. Fong, D. T. P., Ha, S. C. W., Mok, K. M., Chan, C. W. L. och Chan, K. M. (2012). Kinematisk analys av skador på ledbandsförlängningar vid inversion av fotleden inom idrotten: fem fall från tv-sända tennistävlingar. The American Journal of Sports Medicine, 40(11), 2627-2632. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0363546512458259
2. Garrick, J. G., & Requa, R. K. (1988). Epidemiologi för fot- och fotledskador inom idrotten. Clinics in sports medicine, 7(1), 29-36. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S027859192030956X
3. Chard, M. D., & Lachmann, S. M. (1987). Racquetsporter - skadeformer som presenteras på en idrottsskadeklinik. British Journal of Sports Medicine, 21(4), 150-153. https://bjsm.bmj.com/content/21/4/150.short
4. Trepman, E., Mizel, M. S., & Newberg, A. H. (1995). Partiell ruptur av flexor hallucis longus senan hos en tennisspelare: en fallrapport. Foot & Ankle International, 16(4), 227-231. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/107110079501600412
5. Cutts, S., Obi, N., Pasapula, C. och Chan, W. (2012). Plantar fasciit. The Annals of The Royal College of Surgeons of England, 94(8), 539-542. https://publishing.rcseng.ac.uk/doi/full/10.1308/003588412X13171221592456
6. Kibler, W. B., & Safran, M. (2005). Tennisskador. Epidemiologi av barnidrottsskador: Individual Sports, 48, 120-137. https://www.karger.com/Article/Abstract/84285
7. Pluim, B. M., Staal, J. B., Windler, G. E., & Jayanthi, N. (2006). Tennisskador: förekomst, etiologi och förebyggande. British journal of sports medicine, 40(5), 415-423. https://bjsm.bmj.com/content/40/5/415.short
8. Dines, J. S., Bedi, A., Williams, P. N., Dodson, C. C., Ellenbecker, T. S., Altchek, D. W., ... & Dines, D. M. (2015). Tennisskador: epidemiologi, patofysiologi och behandling. JAAOS-Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons, 23(3), 181-189. https://journals.lww.com/jaaos/Fulltext/2015/03000/Tennis_Injuries__Epidemiology,_Pathophysiology,.6.aspx
9. Nigg, B. M., & Segesser, B. (1988). Spelunderlagets inverkan på belastningen på rörelseapparaten och på fotbolls- och tennisskador. Sports medicine, 5, 375-385. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-198805060-00003