🎄15% RABATT
🎅FRI FRAKT
*Köp över kr800
Kupong 15OFF4YOU
23T 11M 08S

Skador vid fotboll i vaderna

Fotboll är en av de mest populära sporterna i världen. Det är en högpresterande sport som innebär hopp, sprint, löpning, kollisioner, inbromsningar och plötsliga riktningsförändringar, vilket gör att skador i samband med fotboll är ganska vanliga.

Vaderna ligger på vadenivå, på baksidan av benet mellan fotleden och låren, och skadas ofta hos fotbollsspelare och löpare. Här ska vi visa dig vilka de vanligaste skadorna i detta område är och hur man behandlar dem.

Vilka är de vanligaste typerna av vadskador när man spelar fotboll?

Vilka är de vanligaste typerna av vadskador när man spelar fotboll?

Kalvmusklerna är fästade vid lårbenet och fotleden. De är ovalformade muskler som är benägna att översträckas. De består av två huvuden, ett medialis och ett lateralt, och utgör de mest ytliga musklerna i vaden, som korsar två leder, börjar ovanför knäet och ansluter till hälsenan vid fotleden via akillessenan.

De vanligaste skadorna som uppstår i vadmusklerna är bland annat:

Överbelastning av musklerna

De orsakas av muskelstelhet som beror på muskeltrötthet, otillräcklig återhämtningstid och överdriven träning som orsakar mjölksyrauppbyggnad. Symptomen bygger på intensiv smärta och en känsla av rörlighet i muskeln (den känns förskjuten mot den övre delen), men det är en tillfällig åkomma som vanligtvis inte varar mer än några dagar.

Det är mycket vanligt inom fotbollen, särskilt om man tränar ofta i ett amatörlag där arbetsbelastningen varje vecka är hög. Det är ovanligt hos dem som spelar som amatörer och bara spelar några matcher i veckan utan någon träning under veckan, eftersom arbetsbelastningen på deras muskler blir mycket mindre.

Kramp

Kramp orsakas av en neuromuskulär störning i ett visst område som får muskeln att dra ihop sig. Det orsakas vanligtvis av trötthet på grund av överanvändning av muskeln, även om det också kan tyda på låga magnesium- och/eller kaliumnivåer.

De tenderar att vara mycket vanliga i matcher där vi kräver och överskrider muskelns motståndskraft. Symtom på kontrakturer kan vara intensiv och konstant smärta, svullnad med rodnad och muskelsvaghet. Om dessa symtom uppträder är det viktigt att uppsöka en läkare, eftersom kontrakturer i allmänhet är ofarliga skador, men kan vara ett tecken på muskelskador.

Överansträngning av vaden

Detta är en grad av muskelskada som förutser en reva, men har en god prognos. Den inträffar när vadmusklerna vanligen förs till sin maximala töjningspunkt, under en löpning för att komma undan en motståndare, eller till och med av en motståndares tackling. Vid palpation under den fysiska undersökningen kan man notera att smärtan är koncentrerad till en enda punkt.

Generellt sett uppstår denna skada när det inte sker en bra uppvärmning, mycket högintensiva övningar utförs utan föregående träning, överdriven ansträngning och dålig flexibilitet. Denna typ av skada läker bra med is och vila i minst ett dygn, med hjälp av lyft och mjuka stretchingtekniker i kombination med massage.

Muskelbristningar

Uppstår när muskelfibrerna i vadmusklerna eller triceps suralis går sönder. Denna typ av skada kallas också för fibrillär bristning och är en akut situation för fotbollsspelaren eftersom den orsakar svår smärta. Normalt orsakas dessa skador av överansträngning av muskeln, överdriven stretching utöver dess kapacitet, omfattande träning, otillräcklig uppvärmning, dålig hydrering, dåligt fotarbete eller kan till och med tyda på kardiovaskulära problem.

Dessa problem resulterar i otillräcklig blodtillförsel till muskeln, så att den inte får en effektiv tillförsel av näringsämnen, och genom att inte vila blir muskelfibrerna spända, vilket begränsar deras förmåga att sträcka sig. Beroende på hur allvarlig skadan är och vilka begränsningar den har kan idrottaren behöva endast några veckors vila eller behöva opereras om muskeln är helt sönderriven.

Fraktur i skenbenet eller fibula

Detta är benen i vaden som har en enorm styrka, men en kraftig tackling från en motståndare kan leda till att de bryter det ena, det andra eller till och med båda. Detta är en av de värsta skadorna för en fotbollsspelare på alla nivåer, eftersom den inte bara är extremt smärtsam utan också kräver en nästan obegränsad tid av ledighet, men säkert minst 6 månader.

Frakturen kan vara partiell, vilket skulle vara den lägsta nivån av denna skada, men eftersom det är ett kraftigt slag kan den vara total, vilket skickar idrottaren direkt till operationssalen för att fortsätta att återplacera benen på plats och fixera dem med stift eller kirurgiska skruvar.

De bästa produkterna för återhämtning av skador på vader och ben hos fotbollsspelare

Bästsäljare

]

Hur tillämpar man RICE-behandling för att behandla vadskador hos fotbollsspelare?

Den första behandlingen av skador som uppstår vid idrottsutövning är grundläggande för att dessa ska kunna utvecklas eller läka slutgiltigt, och därför har olika parametrar fastställts för att hjälpa räddningsmannen eller den skadade personen själv att avgöra vad de ska göra och när de ska göra det.

RICE-terapin är samma sak som PRICE-terapin, men den senare har uppdaterats som vi kommer att se nedan:

  • Skydd: Skadan måste förhindras från att utvecklas och förvärras genom att använda ledimmobiliserare, skenor, bandage eller gipsavgjutningar beroende på vad som krävs för vadskadan. Om det är en enkel kontraktur kan denna punkt utelämnas.
  • Vila: Muskelskador i vaden förbättras vanligen avsevärt med absolut vila, antingen i sängen eller med hjälp av hjälpmedel för att vila lemmen, såsom kryckor, rullstolar, med mera.
  • Is: Tillämpning av is, gelpaket eller kalla kompresser ger vasokonstriktion i vaden och har därför en antiinflammatorisk och smärtstillande effekt.
  • Kompression: bandage kan användas för att kontrollera det ödem som orsakas av vaden skadan. Hos personer som har denna typ av skada rekommenderas kompressionsstrumpor eller vadmanschetter och vilostrumpor som används efter intensiv träning.
  • Höjning: Genom att höja det drabbade benet minskar blodtillförseln och minskar det ödem som orsakas av skadan, vilket gynnar muskelåterhämtningen.

Referenser

  1. Hägglund, M., Waldén, M., & Ekstrand, J. (2013). Riskfaktorer för muskelskador i nedre extremiteterna inom professionell fotboll: UEFA Injury Study. The American journal of sports medicine, 41(2), 327-335. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0363546512470634.
  2. Witvrouw, E., Danneels, L., Asselman, P., D'Have, T., & Cambier, D. (2003). Muskelflexibilitet som en riskfaktor för att utveckla muskelskador hos manliga professionella fotbollsspelare: en prospektiv studie. The American journal of sports medicine, 31(1), 41-46. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/03635465030310011801
  3. Ekstrand, J., Krutsch, W., Spreco, A., van Zoest, W., Roberts, C., Meyer, T., & Bengtsson, H. (2020). Tid före återgång till spel för de vanligaste skadorna inom professionell fotboll: en 16-årsuppföljning av UEFA Elite Club Injury Study. British journal of sports medicine, 54(7), 421-426. https://bjsm.bmj.com/content/54/7/421.abstract
  4. Svensson, K., Eckerman, M., Alricsson, M., Magounakis, T., & Werner, S. (2018). Muskelskador i det dominanta eller icke-dominanta benet hos manliga fotbollsspelare på elitnivå. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 26, 933-937. https://link.springer.com/article/10.1007/s00167-016-4200-4
  5. Ueblacker, P., Haensel, L., & Mueller-Wohlfahrt, H. W. (2016). Behandling av muskelskador i fotboll. Journal of Sports Sciences, 34(24), 2329-2337. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02640414.2016.1252849.
  6. Arnason, A., Sigurdsson, S. B., Gudmundsson, A., Holme, I., Engebretsen, L., & Bahr, R. (2004). Riskfaktorer för skador inom fotbollen. The American journal of sports medicine, 32(1_suppl), 5-16. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0363546503258912
  7. Östenberg, A., & Roos, H. (2000). Riskfaktorer för skador i europeisk damfotboll. En prospektiv studie av 123 spelare under en säsong. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 10(5), 279-285. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1034/j.1600-0838.2000.010005279.x
  8. Ekstrand, J., Hägglund, M., & Waldén, M. (2011). Epidemiologi för muskelskador inom professionell fotboll (soccer). The American journal of sports medicine, 39(6), 1226-1232. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0363546510395879
  9. Hallén, A., & Ekstrand, J. (2014). Återgång till spel efter muskelskador hos professionella fotbollsspelare. Journal of sports sciences, 32(13), 1229-1236. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02640414.2014.905695.
  10. Hespel, P., Maughan, R. J., & Greenhaff, P. L. (2006). Kosttillskott för fotbollsspelare. Journal of Sports Sciences, 24(07), 749-761. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02640410500482974
Artikel tillagd till varukorg.
0 artiklar - kr0,00