Fotbollsskador i benen

I fotboll ger våra ben oss möjlighet att nå höga hastigheter och vi kan springa, hoppa eller ändra riktning snabbt. Våra ben är dock predisponerade för olika skador på grund av fotbollens dynamik. De är också en av de delar där fotbollsspelare drabbas av flest skador.

Detta beror på att muskler som hamstrings och quadriceps är i konstant användning och är utsatta för stötar, trauma och skador av alla slag.

Vilka är de vanligaste typerna av benskador när man spelar fotboll?

Benskador är vanligtvis muskulära, särskilt i hamstrings och quadriceps eftersom det är dessa muskler som ansvarar för att ge kraft till de korta och långa löpningar som ständigt utförs under en match.

Här är några av de vanligaste benskadorna:

Skada på quadriceps

En muskelbristning i quadriceps är en av de skador som inte bara drabbar fotbollsspelare, utan även de flesta som utövar kontaktsporter. Quadriceps ligger i den främre delen av benet och deras sammandragning gör att vi kan gå eller springa, så ett slag mot quadriceps kan få konsekvenser. När det gäller fotbollsspelare är de mycket mer utsatta för denna typ av skada.

När det uppstår en bristning i quadriceps beror det på att de kontusioner som uppstår i det området får musklerna att kollidera med benet, vilket skapar ett brott i muskelfibrerna. Denna skada är vanligtvis mycket smärtsam. Du kan dock inte veta hur allvarlig den är förrän den har bedömts. Om du spelar och får en smäll som orsakar mycket smärta är det därför tillrådligt att avbryta aktiviteten och gå till en läkare för att utföra tester för att avgöra om det finns någon skada eller inte.

Skada på biceps femoris

Denna skada kallas också sprinterns skada, eftersom det är de snabbaste spelarna som pressar dessa muskler till sina gränser. Biceps femoris aktiveras när foten slår i marken, vilket gör att den spänns och genererar stor kraft.

En bristning i biceps femoris ger en skarp smärta i baksidan av låret mot sidan, och smärtan gör det omöjligt att fortsätta med någon aktivitet som inkluderar gång, eftersom det är mycket smärtsamt att ens försöka böja knäet. Återhämtningstiden varierar beroende på skadans svårighetsgrad och kan vara upp till 4 månader av inaktivitet.

Sträckning i hamstring

Har du någonsin sett när en fotbollsspelare springer och rör vid baksidan av sitt ben? Detta är den berömda "pinch", en mycket vanlig skada efter korta explosiva löpningar eller långa löpningar och med ackumulerad trötthet i benen. När en fiber i dessa muskler slits av är smärtan vanligtvis svår, och om nödvändiga åtgärder inte vidtas kan det förvärras till en fullständig bristning.

Denna skada utgör 12 % av de skador som drabbar fotbollsspelare och uppträder oftare hos personer över 30 år. För att undvika det behöver vi bara stretcha musklerna väl före träningen och stärka dem genom att göra olika övningar för det specifika området. Bra näring och vätskebalans är också viktigt.

Skador på låren

Muskelfibrerna utsätts för spänningar, bristningar eller kontrakturer på grund av olika orsaker, t.ex. maximal belastning på våra muskler, dåligt stöd när vi faller eller olika slag mot området på grund av plötsliga tacklingar från motståndare som försöker stjäla bollen från oss.

Dessa skador kan förebyggas genom att värma upp före spel eller träning, eftersom vi ofta påbörjar någon av dessa aktiviteter utan tillräcklig förberedelse, vilket gör våra muskler mer mottagliga för dessa skador.

Bästa produkterna för återhämtning av benskador hos fotbollsspelare

Bästsäljare

Hur använder man RICE-terapin för att behandla benskador hos fotbollsspelare?

PRICE-terapin (tidigare kallad RICE) är ett praktiskt sätt att minska inflammationen i skadan för att hjälpa dig i återhämtningsprocessen.

Här visar vi dig steg för steg hur du använder den på rätt sätt:

• Skydd: det första du ska göra är att bandagera benet om det är en muskelbristning eller till och med spjäla det om det är en lårbensfraktur. Detta för att förhindra att skadan förvärras genom att man försöker röra på det eller får ett nytt slag mot det.
• Vila: tills en läkare har undersökt oss bör vi vila helt och inte röra eller använda det drabbade benet mer, särskilt om vi tror att vi har drabbats av en muskel- eller benfraktur.
• Is: med is kan vi minska inflammationen tack vare dess vasokonstriktiva effekt, vilket också kommer att minimera smärtan som orsakas av bristningen, krampen, muskelbristningen eller lårbensfrakturen.
• Kompression: Kompression kan appliceras antingen med ett bandage eller med ett kompressionsplagg, vilket i det här fallet kan vara ett knästöd, ett fotledsstöd eller kompressionsshorts för att hålla svullnaden i schack.
• Högläge: Slutligen måste vi höja det skadade benet över hjärtats nivå, så att blodflödet till skadan minskar och svullnaden inte fortskrider.

Referenser

1. Brophy, R., Silvers, H. J., Gonzales, T., & Mandelbaum, B. R. (2010). Könspåverkan: betydelsen av benets dominans vid främre korsbandsskada bland fotbollsspelare. British journal of sports medicine, 44(10), 694-697. https://bjsm.bmj.com/content/44/10/694.short
2. Gstöttner, M., Neher, A., Scholtz, A., Millonig, M., Lembert, S., & Raschner, C. (2009). Balansförmåga och muskelrespons hos det föredragna och icke föredragna benet hos fotbollsspelare. Motor Control, 13(2), 218-231. https://journals.humankinetics.com/view/journals/mcj/13/2/article-p218.xml
3. Elliott, M. C., Zarins, B., Powell, J. W., & Kenyon, C. D. (2011). Hamstring muskelstammar i professionella fotbollsspelare: en 10-årig översyn. The American journal of sports medicine, 39(4), 843-850. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0363546510394647
4. Mendiguchia, J., Alentorn-Geli, E., Idoate, F., & Myer, G. D. (2013). Rectus femoris-muskelskador i fotboll: en kliniskt relevant genomgång av skademekanismer, riskfaktorer och förebyggande strategier. British journal of sports medicine, 47(6), 359-366. https://bjsm.bmj.com/content/47/6/359.short
5. Markovic, G., Šarabon, N., Pausic, J., & Hadžić, V. (2020). Adduktormusklernas styrka och styrkeasymmetri som riskfaktorer för ljumskskador bland professionella fotbollsspelare: En prospektiv studie. International journal of environmental research and public health, 17(14), 4946. https://www.mdpi.com/1660-4601/17/14/4946
6. Inklaar, H. (1994). Fotbollsskador: I: förekomst och allvarlighetsgrad. Sports medicine, 18, 55-73. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-199418010-00006
7. Inklaar, H. (1994). Fotbollsskador: II: Etiologi och förebyggande åtgärder. Idrottsmedicin, 18, 81-93. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-199418020-00002
8. Ekstrand, J., & Gillquist, J. (1983). Fotbollsskador och deras mekanismer: en prospektiv studie. Medicine and science in sports and exercise, 15(3), 267-270. https://europepmc.org/article/med/6621313
9. Dvorak, J., & Junge, A. (2000). Fotbollsskador och fysiska symptom. The American journal of sports medicine, 28(5_suppl), 3-9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11032101/
10. Faude, O., Rößler, R., & Junge, A. (2013). Fotbollsskador hos barn och ungdomar: finns det ledtrådar till förebyggande åtgärder? Sports medicine, 43, 819-837. https://link.springer.com/article/10.1007/s40279-013-0061-x