Akilles senan tendonit

Du hittar all information om akillessenonit i följande punkter i det här inlägget. Vi kommer att visa dig i detalj vad denna inflammation som uppstår i akillessenan handlar om och vilka orsaker eller riskfaktorer som ökar sannolikheten för att denna skada ska uppstå.

Dessutom kommer vi på ett enkelt sätt att nämna de behandlingar som kan tillämpas vid de mikroskopiska rupturer som fibrerna i extensorsenorna drabbas av och vilka de bästa tipsen är för att förebygga inflammation i senstrukturen i denna del av kroppen. Låt oss sätta igång.

Vad är akilles tendinit?

Akilles tendonit uppstår när det finns mikroträckningar och bristande blodtillförsel till den sena som förbinder soleus och gastrocnemius med calcaneusbenet. Detta beror vanligtvis på överbelastning av fotledet , även om andra faktorer som ålder och brist på daglig motion också är möjliga.

Denna skada på akillessenen orsakar smärta och inflammation i det drabbade området. Till följd av detta förlorar många patienter ledrörligheten och lider av avancerad stelhet, smärta i knäet och i fotändan.

Vilka är orsakerna och riskfaktorerna för akilles tendinit?

Lär dig mer om de orsaker som kan öka risken för akilleshälsenit.

• Trauma: Detta är en av de mest återkommande faktorerna vid denna typ av skada. Slag, frakturer och alla skador kan orsaka sträckning och efterföljande inflammation i akillessenen.
• Dålig hållning: Detta är en annan av de vanligaste orsakerna till att patienter drabbas av denna typ av sjukdom. Fel position för att utföra en viss uppgift, eller att upprätthålla en felaktig hållning under lång tid, genererar överdriven spänning i senorna. Dessa påverkas av den ansträngning de måste göra, vilket gör att avfallsprodukterna inte elimineras korrekt av blodet, vilket främjar inflammationen.
• För lite vila för fotleden: Upprepade rörelser gynnar överansträngning av akillessenan, i ännu högre grad när det inte finns någon mellanliggande vila mellan varje aktivitet.
• Intensiva aktiviteter: Sport eller uppgifter som belastar fotleden mycket kan leda till inflammation i akillessenen. Detta beror på det stora trycket som dessa fibrer utsätts för under dessa aktiviteter.
• Övervikt: Lyftning av tunga vikter gör att de nedre lederna drabbas av ett alltför stort tryck. Detta återspeglas av det lilla utrymme som ledorganen har att arbeta, vilket genererar en ansamling av giftiga molekyler i senfibrerna.
• Fetma: Överdriven kroppsvikt orsakar ett konstant tryck på fotleden, vilket gör att de senor som finns i detta område lider.
• Brist på näringsämnen: Bristen på bland annat magnesium, selen, kalium och natrium gör att hälsträckningsvävnaden inte fungerar korrekt. Av denna anledning är skador på akillessenen nästan en självklarhet.

Bästa produkter för akilles tendonit

Bästsäljare

Huvudsakliga symtom som varnar oss för att vi har akillessena tendinit

Se nedan de olika symtomen som visar att vi har en seninflammation i ankeln.

• Smärta: Personer som lider av akillesseninit känner smärta när de sträcker på foten, går och bär trånga skor.
• Svullnad: Ett annat karakteristiskt symtom är svullnad i ankelområdet. Detta beror på ansamling av blod i det drabbade området.
• Stelhet i leden: En patient med akillessenainflammation kan sannolikt inte röra fotleden på grund av det begränsade utrymmet mellan musklerna, benen och senorna i denna del av kroppen.
• Utbuktning: Seninflammation kan leda till att senorna böljar ut ur sitt normala läge och orsakar en utbuktning i fibrerna. Denna utbuktning kan uppträda på toppen av hälen.
• Rödhet: Blodansamling i detta område kan orsaka en rödaktig färg på huden.
• Svaghet: Hos vissa patienter uppvisar musklerna i det drabbade benet trötthet och motorisk nedgång.
• Märkligt ljud: Om man hör ett knastrande ljud när man böjer fotleden eller trycker på senan är det troligt att det föreligger en akillessenonit.

Vilka behandlingar finns det för att förbättra och bota akillessenskörtelinflammation?

Det finns för närvarande olika behandlingar som används för att minska symtomen på akillessenonit.

Se nedan vilka som är de viktigaste:

Alternativa och kompletterande behandlingar

Följande kompletterande terapier kan användas för att behandla inflammation i akillessenen:

• Värme- och kylterapi: Med denna typ av behandling försöker man utnyttja fördelarna med båda extrema temperaturer. På så sätt kan man med värme minska inflammationen genom att stimulera kapillärväggarna i vävnadskärlen. Med kyla är det möjligt att hitta analgetiska effekter för att minska smärtan. Man måste ta hänsyn till att det för att tillämpa denna terapi är nödvändigt att byta komprimerande kläder, påsar eller bad mellan de båda temperaturerna.
• Kompressionsterapi: Syftet med denna terapi är att skydda ledområdet genom att immobilisera det. På så sätt fixeras akillessenen, vilket förhindrar att den belastas varje gång foten rör sig. Detta resulterar i minskad inflammation i området och minskad smärta på grund av ett bättre blodflöde som stimuleras i området. Man bör komma ihåg att för att kompressionen ska ge gynnsamma resultat är det nödvändigt att bandagen eller fotledskorna placeras korrekt för att undvika överstimulering av fibrerna.
• Massageterapi: Det är möjligt att akillessenonit orsakar smärta och utspänning i soleus och gastrocnemius, så att smärtan i området är stickande och orsakar oförmåga att röra foten. Därför är det möjligt att med hjälp av friktionsmassage minska inflammationen och förbättra cirkulationen för att stimulera produktionen av kollagen i de drabbade fibrerna. Detta måste göras av en professionell person, eftersom extremt tryck kan påverka de bursae som ligger i leden.
• Akupressurbehandling: Med hjälp av speciella tryckmassage, som bygger på kinesisk medicin, är det möjligt att behandla symtomen på akilles tendinit. För att stimulera blodflödet i det drabbade området appliceras massage med hjälp av utövarens fingrar och handflator på specifika områden på kroppen. Detta får nervrötterna att sluta skicka smärtsignaler till hjärnan, vilket förbättrar patientens mentala balans.
• Termoterapi: Termoterapi genererar att blodkapillärväggarna i de mjuka vävnaderna som ligger i akillessenen får det utbyte av syre och näringsämnen som levereras av blodet. På så sätt garanteras inflammation och smärtlindring tack vare eliminering av metaboliter som finns i senfibrerna. Värme kan appliceras på olika sätt, de vanligaste är varmvattenflaskor, företag och fotbad.
• Naturläkemedel med hjälp av växter: Naturliga växter med antiinflammatoriska och smärtstillande effekter kan användas för att minska symptomen på akillesseninit. Detta kan göras genom extern applicering eller genom infusion, varför denna terapi måste förskrivas och övervakas av en läkare. Bland de vanligaste örterna finns lind, kamomill, citrusfrukter och mynta.
• Hälsosamma levnadsvanor: Det terapeutiska tillvägagångssättet som används vid denna typ av behandling bygger på att korrigera olika hållningar och vanor hos den person som har drabbats av akillessena tendinit. På så sätt består omskolningen av att patienten lär sig hur den egna kroppen fungerar och lyckas skydda lederna för att undvika att förvärra den skada som uppstått och även för att minska sannolikheten för uppkomsten av ny seninflammation. Att korrigera hållningen, lära sig att lyfta tunga saker och hålla vävnaderna aktiva är några av de aspekter som behandlas i denna terapi.

Näringstillskott

Införandet av mikronäringsämnen i patientens kropp kan ske inte bara genom mat utan även genom kosttillskott. Dessa sirap, pulver eller tabletter innehåller ofta kollagen, kalium, kalcium, hyaluronsyra och omega 3. Även om det också är möjligt att hitta glukosamin, kondroitin och metylsulfonylmetan för smärtlindring.

Tänk på att den här typen av behandling måste övervakas av en läkare och aldrig självmedicinera, eftersom konsekvenserna för njurar, tarmar och lever kan vara mycket allvarliga.

Fysioterapibehandlingar

Rehabiliteringsövningar syftar till att stärka hälens muskel- och senestruktur. För detta ändamål används olika tekniker, som väljs av behandlaren beroende på hur sjukdomen fortskrider.

Bland de vanligaste behandlingarna finns följande

• Radiofrekvensvågor: Dessa används för att producera elektriska stimuli för att förbättra blodcirkulationen. På så sätt blir gasutbytet mellan blodet och fibrerna effektivare.
• Ytligt tryck: Denna teknik liknar akupressur, men utförs inte bara på vissa delar av kroppen. Syftet är att stimulera inflammationen i det drabbade området med hjälp av massage som utförs av fysioterapeuten på det skadade området med stor försiktighet.
• Dry needling: Nålar som liknar akupunktur används för att minska smärtkänslan.
• Kortsiktiga övningar: I vissa fall används kortvariga repetitiva övningar för att stimulera leden. De kan tillämpas med hjälp av en särskild apparat eller under vatten.

Mediciner

Det viktigaste för denna typ av behandling är att läkemedelsbehandling måste riktas och godkännas av läkaren . Detta innebär att självmedicinering aldrig bör praktiseras eftersom det kan leda till allvarliga komplikationer för kroppen. Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, opioidanalgetika och i vissa fall kortikosteroider används vanligtvis för att bekämpa smärta och inflammation i akilleshälen.

Operationer

Akilles tendinit kan behandlas med kirurgiska metoder endast i avancerade fall för reparation av rivna fibrer i detta område. Lokalbedövning kan användas för att hålla nivån av invasivitet låg.

Hospatienter där inflammation förekommer inte bara i senorna utan även i synovialsäckarna är bursektomi möjlig. Denna teknik används för att avlägsna nötta element i leden.

Förebyggande åtgärder vid inflammation i akilleshälsen

I följande punkter hittar du de bästa förebyggande metoderna för inflammation i akillessenen.

• Behåll en korrekt hållning: För att undvika ytterligare skador eller förvärra symtomen på akillesseninit bör du vara medveten om vilka hållningar och krafter du måste använda när du går och lyfter tunga föremål. Detta hjälper dig att hålla fotledsleden i gott skick, vilket förbättrar syreutbytet mellan blodet och senfibrerna.
• Värm upp i förväg: Det är bra att stimulera muskel- och senestrukturen före sport eller krävande arbete. Det är tillrådligt att värma upp leden så att den inte plötsligt belastas, vilket kan leda till senskador.
• Excentriska övningar: Det är mycket vanligt att utföra rehabiliterings- och förstärkningsövningar för akillessenaområdet genom excentriska övningar, som bromsar upp den yttre belastningen, dvs. de strävar efter att bibehålla muskelns sammandragning samtidigt som de rör sig mot att sträcka ut den.
• Undvik plötsliga rörelser: Den här typen av rörelser kan innebära en överdriven belastning på de senor som finns i fotleden.
• Bär skor och fotledsklämmor för att skydda leden: Om du ägnar dig åt sport eller aktiviteter som innebär en risk för akillessenan, försök att skydda leden med lämplig säkerhetsutrustning.
• Ät en hälsosam kost: Livsmedel som är rika på magnesium, kalcium och kalium bidrar till att hålla fotleds senorna i gott skick.
• Undvik en stillasittande livsstil: Kroppen vänjer sig vid bristen på aktivitet, så varje gång du vill klättra på en stege eller utföra en enkel handling överbelastas senorna. Därför är det lämpligt att gå eller cykla ofta.

Referenser

1. Longo, U. G., Ronga, M., & Maffulli, N. (2018). Achilles tendinopati. Sports medicine and arthroscopy review, 26(1), 16-30. https://www.ingentaconnect.com/content/wk/smart/2018/00000026/00000001/art00005
2. Paavola, M., Kannus, P., Järvinen, T. A., Khan, K., Józsa, L., & Järvinen, M. (2002). Achilles tendinopati. JBJS, 84(11), 2062-2076. https://journals.lww.com/jbjsjournal/Citation/2002/11000/Achilles_Tendinopathy.25.aspx
3. Maffulli, N., Sharma, P., & Luscombe, K. L. (2004). Achilles tendinopati: etiologi och behandling. Journal of the Royal Society of Medicine, 97(10), 472-476. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0141076809701004
4. Kader, D., Saxena, A., Movin, T. och Maffulli, N. (2002). Achilles tendinopati: vissa aspekter av grundforskning och klinisk behandling. British journal of sports medicine, 36(4), 239-249. https://bjsm.bmj.com/content/36/4/239.short
5. de Jonge, S., Van den Berg, C., de Vos, R. J., Van Der Heide, H. J. L., Weir, A., Verhaar, J. A. N., ... & Tol, J. L. (2011). Incidens av akillestendinopati i mitten av befolkningen. British journal of sports medicine, 45(13), 1026-1028. https://bjsm.bmj.com/content/45/13/1026.short
6. Almekinders, L. C., & Temple, J. D. (1998). Etiologi, diagnos och behandling av tendinit: en analys av litteraturen. Medicine and science in sports and exercise, 30(8), 1183-1190. https://europepmc.org/article/med/9710855
7. Kainberger, F. M., Engel, A., Barton, P., Huebsch, P., Neuhold, A. och Salomonowitz, E. (1990). Skada på akillessenan: diagnos med sonografi. AJR. American journal of roentgenology, 155(5), 1031-1036. https://radnuk.meduniwien.ac.at/fileadmin/radiodiagnostik/pdf/1_Kainberer_et_al_1990.pdf
8. Sandmeier, R., & Renström, P. A. F. H. (1997). Diagnostik och behandling av kroniska senbesvär inom idrotten. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 7(2), 96-106. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1600-0838.1997.tb00125.x
9. Alfredson, H., & Lorentzon, R. (2002). Kronisk smärta i senor: inga tecken på kemisk inflammation men höga koncentrationer av neurotransmittorn glutamat. Implikationer för behandling? Current drug targets, 3(1), 43-54. https://www.ingentaconnect.com/content/ben/cdt/2002/00000003/00000001/art00004
10. Williams, J. G. P. (1986). Achillessena-skador inom idrotten. Sports Medicine, 3, 114-135. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-198603020-00003