Belastningar i ryggmuskulaturen

Ljumskmuskelspänningar eller lumbago är en sjukdom som förekommer ofta hos patienter i olika åldrar, även om det är återkommande att äldre personer är mer benägna att drabbas av muskelskador. Ländryggen påverkas av intensiv smärta, bristande rörlighet och inflammation. Men om du vill veta mer om denna belastning kan du läsa vidare.

Vi kommer att visa dig orsakerna till varför denna sjukdom uppträder och vi kommer att berätta i detalj vilka behandlingar som hjälper dig att minska symtomen på dessa ländryggsbelastningar. Slutligen kommer vi att ge dig de bästa råden för att undvika denna sjukdom.

Vad är rygg- och ländryggsmuskelspänningar?

Akut smärta i ländryggen orsakas av den ofrivilliga och kontinuerliga spänningen som muskelstrukturen i nedre delen av ryggen utsätts för. Detta beror på blodets oförmåga att utbyta syre och näringsämnen med muskelfibrerna, vilket orsakar en överdriven ackumulering av metaboliter.

Dessa molekyler med avfallssubstanser fastnar i mjukdelarna och orsakar onormal stelhet i musklerna större snedbenet, latissimus dorsi och psoas iliacus. I vissa fall kan symtomen förflytta sig till gluteal- och hamstringsområdet, vilket leder till svullnad, rörelseförlust, parestesi och naturligtvis smärta.

Vilka är orsakerna till muskelspänningar i ländryggen?

Det finns olika orsaker till muskelspänningar i ländryggen. Därför kommer vi att visa dig var och en av dem nedan.

• Brist på vila: Krävande aktiviteter och dålig nattsömn kan leda till att musklerna i ryggen dras åt. Detta gör att musklerna drar ihop sig ofrivilligt vilket leder till metaboliter i det drabbade området.
• Ålder: Även om alla löper risk att drabbas av muskelspänningar i nedre delen av ryggen är en stor riskfaktor patienternas höga ålder. Detta beror på bristen på flexibilitet som musklerna förlorar med tiden.
• Förändringar i ryggraden: Alla typer av missbildningar eller deformationer av ländkotorna kan orsaka smärta i ländryggen på grund av den permanenta belastningen på musklerna.
• Låga nivåer av kalium och natrium: Näringsämnen som magnesium, kalcium och vitaminer är viktiga för att upprätthålla ryggens naturliga styvhet. Avsaknaden av dessa komponenter leder till muskelsvaghet och därmed till kontrakturer.
• Brist på daglig rörelse: Personer som är stillasittande eller tillbringar mycket tid sittande är mer benägna att drabbas av skador i ländryggen. Detta beror på att muskelstrukturen inte är van vid att utföra normala rörelser.
• Infektioner och tumörer: Även om dessa orsaker inte är så vanliga är det troligt att man hittar personer med olika typer av infektioner och säckar som orsakar uppkomsten av spänningar i nedre delen av ryggen.
• Brist på stretching och övningar före tävling: Både personer som arbetar med krävande mekaniska arbetsuppgifter och idrottsutövare bör vänja musklerna med hjälp av gradvisa övningar som gradvis leder till tillräcklig elasticitet. Dessutom kan bristande töjning också leda till spänningar i ryggen.
• Spänningar i ryggen på grund av stress: Daglig oro, ångest och frustrationer kan leda till att musklerna som ligger i nedre delen av ryggen drar ihop sig ofrivilligt. Detta leder till att minsta lilla ansträngning i det området spänner de mjuka vävnaderna.
• Kalla temperaturer: Kroppen reagerar omedvetet på kyla genom att dra ihop ryggens muskulatur. Dessa ofrivilliga rörelser kan orsaka skador på muskelfibrerna.
• Krävande arbetsuppgifter: Aktiviteter som kräver överansträngning av ryggen är riskfaktorer som kan öka sannolikheten för lumbala överansträngningar.
• Bristande vätsketillförsel: Brist på vatten i kroppen kan leda till att spänningen i muskelfibrerna blir felaktig, vilket kan orsaka en ryggsträckning.
• Fetma: Övervikt tvingar de nedre ryggmusklerna att spänna sig permanent. Detta orsakar trötthet i vävnaderna så att avfallsmolekyler inte elimineras av blodet på ett normalt sätt.

Bästa produkter för ryggspänningar

Bestseller

Huvudsakliga symtom i samband med muskelspänningar i ryggen

Smärta i ländryggen eller lumbago kan ge några eller alla följande symtom:

• Fokuserad smärta: Det vanligaste och mest frekventa symtomet som förekommer i alla fall av denna typ av skada. Den kan vara konstant eller uppstå när patienten vill utföra en rörelse.
• Partiell eller total brist på rörlighet: Rörelserna minskar när det finns muskelspänningar i ländryggen. Detta beror på det ständiga trycket på de nervrötter som finns i detta område, vilket genererar större smärta när muskulaturen rör sig.
• Inflammation: Kontrakturer uppträder till stor del på grund av brist på korrekt bevattning av blodkärlen, vilket leder till att området blir inflammerat på grund av den stora mängden giftiga molekyler som finns i fibrerna.
• Uppkomst av knölar: När det sker en ofrivillig sammandragning av muskeln drar den in sig, vilket ger upphov till en knöl som kan ses ganska lätt.
• Stickningar: Känslan av domningar och stickningar är vanliga i denna typ av skador som orsakas av att nervsystemet som ligger i detta område fungerar dåligt och av bristen på korrekt blodcirkulation.
• Svårigheter att utföra vardagliga rörelser: Det är vanligt att hitta patienter som inte kan lyfta föremål, böja sig framåt, gå smidigt eller ta sig upp ur sängen. Detta orsakas av spänningar i musklerna i ländryggen.

Hur lindrar man smärtan och förbättrar symptomen vid muskelspänningar i nedre delen av ryggen?

De symtom som uppstår i latissimus dorsi-, snedställnings-, rhomboid-, rund- och spinmuskulaturen kan behandlas med olika terapier, som vi visar dig i följande punkter.

Alternativa och kompletterande behandlingar

Se nedan de olika typerna av hjälp- och komplementära behandlingar som hjälper till att minska symptomen på ryggkramp:

• Varm och kall terapi: Denna teknik består av att man applicerar först varma, sedan kalla och sedan varma föremål. Sessionen bör inte pågå längre än 20 minuter. Man bör ta hänsyn till att för att få fördelarna med kylan är det nödvändigt att temperaturen inte är iskall, eftersom detta kommer att skada behandlingen på grund av att musklerna kommer att dra ihop sig mycket mer. Av denna anledning är det nödvändigt att konsultera en läkare så att denna behandling kan tillämpas korrekt. Olika tekniker används för dess användning; till exempel kompresser, vattenpåsar, elektriska filtar och geler.
• Kompressionsterapi: Syftet med denna behandling är att vidga kapillärkärlen, utan att bryta sönder deras väggar, så att blodet kan flöda ordentligt genom det drabbade området. Detta kommer att hjälpa metaboliter att utbytas med fibrerna som har rester så att inflammation och smärta kan minskas. Särskilda kompressionsryggstöd som passar patientens ländrygg används vanligtvis och i vissa fall kombineras denna behandling med fullständig vila för att öka fördelarna.
• Massageterapi: Detta är en av de vanligaste terapierna vid dorsal spasm. Den innebär att man gnider, trycker och knackar på det drabbade området med hjälp av olika tekniker som genererar värme i muskelstrukturen. Detta hjälper till att slappna av patienten och rhomboid-, större sned- och dorsalmusklerna så att de återgår till sin normala spänning, vilket ger en känsla av välbefinnande hos patienten. Det underlättar också utbytet av gaser och vätskor mellan blodet och mjukvävnaden.
• Akupressurbehandling: Det är möjligt att tillämpa denna kinesiska medicin med hjälp av specifika massager på särskilda punkter i kroppen, genom att använda utövarens fingertoppar och handflator. Syftet med denna teknik är att patienten ska hitta en mental balans för att minska stressen och möjliggöra total avslappning av muskulaturen, särskilt i det drabbade området.
• Termoterapi: Fördelarna med värme vid denna typ av skada är olika, varav den viktigaste är dess effektivitet för att minska inflammation och smärta. Detta uppnås tack vare att arteriolerna och de små venerna förenas så att blodkärlen vidgas och blodet får bättre genomströmning. På så sätt är det möjligt att utbyta näringsämnen med muskulaturen.
• Naturliga botemedel med hjälp av växter: Det finns olika typer av växter som innehåller antiinflammatoriska och avslappnande fördelar. Därför används lokaliserade bad eller teer i denna teknik för att hjälpa till att minska symptomen. Det är nödvändigt att konsultera en läkare innan man väljer denna kompletterande behandling, eftersom alla naturprodukter kan orsaka allvarliga mag- och njurskador om man inte tar hänsyn till biverkningarna. Vanliga örter är bland annat rosmarin, pil, ingefära, pepparmynta, lavendel, kamomill, lind och citrusfrukter.
• Hälsosamma levnadsvanor: De terapier som används för att behandla ryggkramp är inte till någon nytta om patienten inte är medveten om vikten av de dagliga åtgärder som han eller hon måste utföra. Detta innebär att läkaren måste omskola patienten så att inte bara den nuvarande muskelspänningen minskar, utan också så att dessa spänningar inte dyker upp i framtiden. För detta ändamål är det nödvändigt att förklara behovet av att bibehålla en korrekt hållning, motionera, äta hälsosamt och skydda ryggen när den behöver belastas.

Näringstillskott

Införandet av denna typ av element i patientens näring bör i förväg konsulteras med den ansvariga läkaren. På så sätt undviker man att framtida komplikationer uppstår på grund av de biverkningar som sirap, pulver, vätskor eller tabletter av kosttillskott kan ha.

Syftet med denna typ av behandling är att införliva näringsämnen i patientens kropp för att stimulera ett korrekt utbyte av syre och vätska mellan blodet och musklerna i ryggens ländryggsregion. Detta inkluderar vanligtvis magnesium, kalium, B-vitaminer, omega 3, natrium och kalcium.

Fysioterapibehandlingar

Denna behandling syftar till att öka flexibiliteten i psoas iliacus-, piriformis- och quadratus lumborum-musklerna. Å andra sidan syftar den till en korrekt böjning av latissimus dorsi, rhomboid-, spinus-, rund- och snedmuskulaturen.

För detta ändamål bygger den på olika tekniker som framkallar värme i denna muskelstruktur. Bland de vanligaste kriterierna som används av fysioterapeuter finns sträckningsövningar, repetitiva och korta rörelser, elektroterapi, ultraljud, hydroterapi och lokala laserbehandlingar. Det är nödvändigt att komma ihåg att denna typ av terapi måste utföras av professionella, annars kan skadorna förlängas och orsaka irreversibla skador på musklerna.

Mediciner

Det viktigaste att tänka på vid denna typ av behandling är att självmedicinering aldrig är fördelaktigt, eftersom det kan orsaka inre blödningar, obehag i tarmarna och leverskador på grund av biverkningarna av de läkemedel som tas.

Därför måste läkemedelsbaserad behandling förskrivas och övervakas av en läkare för att undvika framtida komplikationer. Inom denna typ av behandling finns opioidanalgetika, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och muskelavslappnande medel. Hos patienter där ländryggssmärta orsakas av anfall är de läkemedel som används Pregabilin och Lamotrigin som antikonvulsiva medel.

Vilka är de mest effektiva metoderna för att förebygga muskelbristningar i ryggen?

Om du inte vill se ut som en muskelsträckning i ländryggen måste du ta hänsyn till de här tipsen:

• Minska stressen: Oro och frustrationer skapar omedvetet muskelspänningar i hela kroppen, särskilt i ryggen. Därför är det lämpligt att öva avslappningsmetoder och andningstekniker för att minska ångest.
• Kyl inte ner ryggen: Om du stannar för länge på en kall plats utan att röra dig för mycket kan du skada ryggens muskulatur och orsaka spänningar. Detta innebär att du bör undvika att frysa och om du av någon anledning måste utsättas för iskalla temperaturer bör du se till att du packar in dig ordentligt.
• Värm upp innan du börjar med en aktivitet: Innan du börjar en aktivitet är det viktigt att förbereda dina muskler så att de inte börjar med plötsliga rörelser. Detta kommer att hjälpa blodcirkulationen att flöda bättre.
• Sträck ut alla muskler i ryggen: Stretching är en viktig aspekt som du bör ta hänsyn till när du avslutar fysiska aktiviteter eller arbeten som ställer krav på ländryggen. Det finns olika tekniker, men den vanligaste är att ligga på rygg och föra knäna mot bröstmusklerna, sedan vrida kroppen och försiktigt lyfta överkroppen.
• Undvik aktiviteter som ställer höga krav: Glöm inte att överansträngning uppstår när du måste upprepa rörelser konstant och under långa perioder eller lyfta tunga föremål utan tillräckligt skydd. Dessa typer av handlingar bör undvikas för att hålla din muskulatur i gott skick.
• Vila under nödvändig tid: Om du är idrottsman eller arbetar på platser där du måste ställa maximala krav på ryggen, kom ihåg att skydda ländryggen och vila då och då så att musklerna kan vila och återgå till normal spänning.
• Undvik en stillasittande livsstil och ät hälsosamt: En viktig orsak till spasmer i ländryggen är brist på motion och dålig kost. Därför är det tillrådligt att ta en promenad eller någon annan fysisk aktivitet och att välja livsmedel som är mycket rikare på vitaminer och proteiner och därmed undvika fett. Detta bör åtföljas av god vätsketillförsel.
• Införliva livsmedel med magnesium och kalium i din kost: Det är också viktigt att natrium, kalcium och vitaminerna D, E, B1 och B3 finns i maten du äter.

Referenser

1. Alexander, M. J. (1985). Biomekaniska aspekter av skador på ländryggen hos idrottare: en översikt. Canadian journal of applied sport sciences. Journal canadien des sciences appliquees au sport, 10(1), 1-20. https://europepmc.org/article/med/4006039
2. Bono, C. M. (2004). Ländryggssmärta hos idrottare. JBJS, 86(2), 382-396. https://journals.lww.com/jbjsjournal/Abstract/2004/02000/Low_Back_Pain_in_Athletes.27.aspx
3. Cohen, S. P., Argoff, C. E., & Carragee, E. J. (2008). Behandling av ländryggssmärta. Bmj, 337. https://www.bmj.com/content/337/bmj.a2718.full.pdf+html
4. Koes, B. W., Van Tulder, M., & Thomas, S. (2006). Diagnos och behandling av ländryggssmärta. Bmj, 332(7555), 1430-1434. https://www.bmj.com/content/332/7555/1430.short
5. Krismer, M., & Van Tulder, M. (2007). Låg ryggsmärta (ospecifik). Best practice & research clinical rheumatology, 21(1), 77-91. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1521694206001082
6. Glick, J. M. (1980). Muskelspänningar: förebyggande och behandling. The Physician and sportsmedicine, 8(11), 73-77. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00913847.1980.11710969
7. Garrett Jr, W. E. (1996). Muskelspänningsskador. The American journal of sports medicine, 24(6_suppl), S2-S8. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/036354659602406S02
8. Orchard, J., Best, T. M., & Verrall, G. M. (2005). Återgång till spel efter muskelspänningar. Clinical Journal of Sport Medicine, 15(6), 436-441. https://journals.lww.com/cjsportsmed/Abstract/2005/11000/Return_to_Play_Following_Muscle_Strains.8.aspx
9. Garrett Jr, W. E. (1990). Muskelspänningsskador: kliniska och grundläggande aspekter. Medicine and science in sports and exercise, 22(4), 436-443. https://europepmc.org/article/med/2205779
10. Järvinen, T. A., Kääriäinen, M., Järvinen, M., & Kalimo, H. (2000). Muskelspänningsskador. Current opinion in rheumatology, 12(2), 155-161. https://journals.lww.com/co-rheumatology/Abstract/2000/03000/Muscle_strain_injuries.10.aspx