Skador i armbågar vid tyngdlyftning och styrkelyftning

Armbågen är en av de minst rörliga och mest belastade lederna i tyngdlyftning. Den innehåller brosk, senor, ligament, muskler och ben samt mjuka komponenter som alla kan skadas.

I tyngdlyftning måste vi vara försiktiga med tekniken för att undvika skador på armbågsleden, så här är en omfattande lista över de vanligaste armbågsskadorna i tyngdlyftning. Du kommer att lära dig hur man tillämpar PRICE-terapi som en form av första hjälpen och vilka produkter som är mest effektiva när det gäller att läka en skada.

Vilka är de vanligaste typerna av armbågsskador inom tyngdlyftning och styrkelyftning?

Teknikfel, dålig muskelförberedelse och mental stress i tävlingen är ofta de främsta orsakerna till skador i tyngdlyftning. Om du känner till de vanligaste skadorna vet du hur du ska anpassa din teknik för att undvika dem.

Kontraktur i underarmen

Alla vävnader i armbågen är kopplade till underarmen, så en skada på dem kommer att kännas först i leden, som är skörare än du tror inför den stora vikt som de övre extremiteterna bär. Musklerna epikondylär, brachialis, triceps och epitrochlear kan dra ihop sig när idrottaren har haft dåliga förberedelser för att försöka lyfta en viss vikt.

En annan faktor är känslomässig stress som orsakar fel i lyfttekniken. Vid en kontraktur finns det en oregelbunden bollning av musklerna i underarmen, omedelbart finns det en stark smärta som når armbågen och till och med inflammerar den. I dessa fall är det bättre att vila och tillämpa första hjälpen i väntan på att svullnaden ska gå ner.

Bursit i olecranon

Ett av dess möjliga ursprung är upprepning av samma mekaniska rörelse som lämnar mikrotrauman i bursan. Detta är en vätskefylld kudde som svullnar lätt och lämnar ett slags utbuktning på baksidan av armbågen. Det finns flera typer av bursit, men denna typ är den vanligaste vid tyngdlyftning.

När den uppkommer finns det en särskild temperaturökning i armbågen, svårigheter att röra leden fritt och smärta som sträcker sig in i underarmen. Efter bekräftelse av bursit genom röntgen startar en antiinflammatorisk process med läkemedel. Vila är viktigt, så all fysisk aktivitet bör stoppas tills skadan är kontrollerad.

Seninflammation i armbågen

Det kan finnas epikondylit eller epitrochleit, beroende på om smärtan och inflammationen sitter på insidan eller utsidan av armbågen. Den största risken för skada är när stången och skivorna går från att vara upphöjda i bröstmusklerna till att höjas över huvudet. När det inte finns någon bra balans i stången orsakar vikten en farlig vinglighet i armarna tills de blir smärtsamma.

Vid seninflammation uppstår irritation, inflammation i senorna, lokal smärta och problem med rörligheten i hela leden. Det spelar ingen roll om du är en erfaren tyngdlyftare, det måste alltid finnas en korrekt uppvärmning.

Smärtsam pronation

En liten subluxation i strålbenshuvudet, när strålbenet är på fel plats kan du märka en deformitet i armbågen samt smärta och svullnad. Och eftersom alla vävnader är kopplade till underarmen expanderar obehaget.

Aggressivt dragande kommer att leda till att denna skada utvecklas. Vid tyngdlyftning orsakas den av ett dåligt grepp om stängerna eller en obalans i kroppen som gör att belastningen faller på armarna. Idrottaren bör sträva efter att ha starka och motståndskraftiga muskler samt motstånd i ryggradets muskler för att förhindra att en obalans tar idrottaren ur tävlingen. Återgång till träning beror på vård och vila.

Armbågsledsvridning

Vid tyngdlyftning när armbågens luxation inträffar är det troligt att det finns en tillhörande fraktur. I andra kontaktsporter är fall med utsträckt arm den främsta orsaken, men i tyngdlyftning beror det på laterala och abrupta rörelser i armbågsleden.

Till skillnad från axeln är armbågens ben i leden bättre maskade, bättre kopplade, eftersom de inte kräver ett stort rörelseomfång, vilket är anledningen till att axelluxation är vanligare än armbågsluxation. Endast en traumatolog kan ställa en diagnos och ge en specifik behandling för att lindra smärtan och påbörja återhämtningen av vävnaderna.

Artros i armbågen

Detta är en allvarlig skada som orsakar degeneration av leden. Den beror på intensivt idrottsutövande och naturligtvis är tyngdlyftning en disciplin med extrem styrka. Kraftiga slag eller ansträngande repetitioner skadar ledens funktionalitet allteftersom träningspassen går och om idrottaren inte tar itu med detta degenerativa tillstånd kommer artrossjukdomen utan någon större chans till lindring.

Artros sänker styrkan hos tyngdlyftaren, förhindrar framsteg i tekniken i en sådan utsträckning att det kan avsluta en professionell karriär.

Frakturer

Vilka delar är mest känsliga? Radiushuvudet och ulnas olecranon. Frakturer i armbågen är vanligtvis mer komplicerade än i axeln eftersom benen är väl sammankopplade och vid en skada drabbas mjukdelarna av större skador.

Liksom vid de flesta skador vid tyngdlyftning kommer ett enda fel i mekaniska och repetitiva rörelser att leda till att benen och lederna överansträngs och skadas. Det är viktigt att utveckla ett bättre muskelminne och ge kroppen den styrka den behöver för att försöka undvika skador vid idrottsolyckor.

De bästa produkterna för återhämtning från armbågsskador inom tyngdlyftning och styrkelyftning

Bästsäljare

Hur tillämpar man RICE-behandling för att behandla armbågsskador vid tyngdlyftning?

RICE-terapin är idealisk för behandling av mjukdelsskador. Den ska under inga omständigheter tillämpas när det finns frakturer. PRICE är en uppdatering av RICE-terapin, som den var mer känd i idrottsvärlden.

• Skydd: Att täcka armbågen med ett klassiskt bandage bidrar till att minska underarmens naturliga rörelser som kan komplicera den ursprungliga skadan.
• Vila: Detta är det viktigaste steget eftersom när armbågsvävnaden börjar slappna av börjar regenerationen av skadade celler. Denna avslappning bör stödjas av följande steg.
• Is: Detta är viktigt för att minska inflammation, minska smärta och kontrollera blodtillförseln till den drabbade armbågen. Den bör dock inte användas i mer än 20 minuter, varefter det bör göras en paus på 10 minuter.
• Kompression: När det är en kontraktur eller skada i underarmen ska du använda ett elastiskt bandage. Om skadan är i armbågen är det bättre att använda en armbågsställning. Det får inte förekomma något högt tryck.
• Höjning: Höj armen på en kudde, detta kommer att jämna ut den över hjärtats nivå och tyngdkraften kommer att stödja effekterna av is och kompression.

Referenser

1. Kandemir, U., Fu, F. H., & McMahon, P. J. (2002). Skador på armbågar. Current opinion in rheumatology, 14(2), 160-167. https://journals.lww.com/co-rheumatology/Abstract/2002/03000/Elbow_injuries.13.aspx
2. Chumbley, E. M., O'Connor, F. G., & Nirschl, R. P. (2000). Utvärdering av överbelastningsskador i armbågen. American Family Physician, 61(3), 691-700. https://www.proquest.com/openview/a285c26b319d8666d05f227b911ce508/1
3. Chuang, D. C. C. C., Epstein, M. D., Yeh, M. C., & Wei, F. C. (1993). Funktionellt återställande av armbågsflexion vid plexus brachialis-skador: resultat hos 167 patienter (exklusive obstetriska plexus brachialis-skador). The Journal of hand surgery, 18(2), 285-291. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/0363502393903638
4. O'CONNOR, P. J., Poudevigne, M. S. och Pasley, J. D. (2002). Upplevd ansträngning vid ny excentrisk rörelse av armbågsböjare hos kvinnor och män. Medicine & Science in Sports & Exercise, 34(5), 862-868. https://paulogentil.com/pdf/TREINO%20DE%20FORC%CC%A7A/Avaliac%CC%A7a%CC%83o/Perceived%20exertion%20responses%20to%20novel%20elbow%20flexor%20eccentric%20action%20in%20women%20and%20men.pdf
5. Kenter, K., Behr, C. T., Warren, R. F., O'Brien, S. J., & Barnes, R. (2000). Akuta armbågsskador i National Football League. Journal of shoulder and elbow surgery, 9(1), 1-5. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1058274600800233
6. Brown, E. W., & Kimball, R. G. (1983). Medicinsk historia i samband med styrkelyftning hos ungdomar. Pediatrics, 72(5), 636-644. https://publications.aap.org/pediatrics/article-abstract/72/5/636/49023/Medical-History-Associated-with-Adolescent
7. Bengtsson, V., Berglund, L., & Aasa, U. (2018). Narrativ genomgång av skador inom styrkelyft med särskild hänvisning till deras koppling till knäböj, bänkpress och marklyft. BMJ Open Sport & Exercise Medicine, 4(1), e000382. https://bmjopensem.bmj.com/content/4/1/e000382.abstract.
8. Ángel Rodríguez, M., García-Calleja, P., Terrados, N., Crespo, I., Del Valle, M., & Olmedillas, H. (2022). Skador inom CrossFit®: en systematisk genomgång av epidemiologi och riskfaktorer. The Physician and Sportsmedicine, 50(1), 3-10. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00913847.2020.1864675
9. Mundt, D. J., Kelsey, J. L., Golden, A. L., Panjabi, M. M., Pastides, H., Berg, A. T., ... & Hosea, T. (1993). En epidemiologisk studie av sport och tyngdlyftning som möjliga riskfaktorer för diskbråck i ländryggen och halsryggen. The American journal of sports medicine, 21(6), 854-860. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/036354659302100617
10. Reddell, C. R., Congleton, J. J., Huchingson, R. D. och Montgomery, J. F. (1992). Utvärdering av en utbildningsklass i viktlyftningsbälte och förebyggande av ryggskador för bagagehanterare inom flygbolagen. Applied Ergonomics, 23(5), 319-329. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/0003687092902935