Skador på arm och underarm

Skador på armar och underarmar är viktiga att ta hand om eftersom de kan påverka dagliga aktiviteter och funktionsförmågan avsevärt. Dessa skador kan uppstå av olika anledningar, t.ex. idrottsrelaterat trauma, repetitiv belastning eller överansträngning. Snabb och effektiv behandling är avgörande för att förhindra ytterligare komplikationer och främja optimal återhämtning. Manuell fysioterapi spelar en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, eftersom den hjälper till att lindra smärta, återställa rörelseomfånget och förbättra styrka och funktion.

En skicklig fysioterapeut med expertis inom arm- och underarmsskador kan ge riktade insatser, inklusive manuella tekniker, terapeutiska övningar och lämpliga modaliteter, för att ta itu med specifika funktionsnedsättningar. Genom att behandla dessa skador på ett heltäckande sätt kan individen återfå sin självständighet, återgå till arbete eller idrott och förbättra sin allmänna livskvalitet.

Vilka typer av arm- och underarmsskador kan vi drabbas av?

Frakturer

Frakturer i underarmen kan variera från små sprickor till fullständiga benbrott. De uppstår vanligen på grund av fall, direkt påverkan eller överdriven kraft. Frakturer kan kräva immobilisering med gips, spjälor eller i vissa fall kirurgiskt ingrepp med placering av plattor, skruvar eller stavar för att stabilisera benet under läkningsprocessen.

Tennisarmbåge (lateral epikondylit)

Tennisarmbåge är en överbelastningsskada som kännetecknas av inflammation och mikrotear i de senor som fäster vid den beniga utskjutande delen på armbågens utsida. Den orsakas ofta av repetitivt greppande, handledsförlängning eller underarmsrotation. Behandlingen består vanligtvis av vila, sjukgymnastik, smärtlindring och ändrade aktiviteter för att minska belastningen på de drabbade senorna.

Golfarens armbåge (medial epikondylit)

Golfararmbåge liknar tennisarmbåge men påverkar senorna på insidan av armbågen. Den orsakas av repetitivt greppande, handledsflexion eller underarmsrotation. Behandlingsalternativen inkluderar vila, sjukgymnastik, smärtlindring och aktivitetsmodifiering.

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom uppstår när medianusnerven, som löper genom en smal passage i handleden som kallas karpaltunneln, blir komprimerad. Detta kan leda till smärta, domningar, stickningar och svaghet i hand och fingrar. Behandlingen kan omfatta skenor, aktivitetsförändringar, ergonomiska åtgärder, sjukgymnastik och i allvarliga fall kirurgi för att lätta på trycket på nerven.

Förskjutningar

Dislokationer innebär att ben förskjuts från sina normala positioner i en led. I armen och underarmen kan luxationer uppstå i armbågs-, handleds- eller axelleden. Dessa skador uppstår ofta till följd av traumatiska händelser eller idrottsrelaterade olyckor. Behandlingen består vanligtvis av omedelbar läkarvård för att manuellt flytta leden, följt av immobilisering, smärtlindring och sjukgymnastik för att återställa ledens stabilitet och funktion.

Sträckningar och stukningar

Sträckningar avser sträcktaeller trasiga muskler, medan stukningar innebär skador på ligament som förbinder ben med varandra. Dessa skador uppstår vanligen på grund av överansträngning, plötsliga rörelser eller överdriven kraft. Behandlingen omfattar vanligen vila, is, kompression och högläge (RICE), smärtlindring och gradvis återgång till aktivitet genom sjukgymnastik.

Tendonit i biceps

Bicepstendinit är ett inflammatoriskt tillstånd som påverkar den sena som förbinder bicepsmuskeln med axeln eller armbågen. Det orsakas ofta av repetitiva aktiviteter över huvudet, tunga lyft eller åldersrelaterad degeneration. Behandlingen kan bestå av vila, is, antiinflammatoriska läkemedel, sjukgymnastik och i vissa fall kortikosteroidinjektioner eller kirurgi.

Muskelsträckningar i underarmen

Spänningar i underarmsmusklerna kan uppstå på grund av repetitiva rörelser eller plötslig överdriven kraft. Dessa sträckningar påverkar vanligtvis underarmens flexor- eller extensormuskler. Behandlingen består av vila, is, kompression, elevation (RICE), sjukgymnastik och gradvis återgång till aktiviteter med rätt form och teknik.

Bästa produkterna för återhämtning efter underarmsskador

Bästsäljare

Vilka är orsakerna till smärta i underarmen?

Överansträngning eller repetitiv belastning

Överbelastningsskador uppstår när armens och underarmens muskler, senor eller ligament utsätts för repetitiva rörelser eller överdriven stress under en längre period. Aktiviteter som att skriva maskin, måla eller utöva sport som innebär repetitiva rörelser kan leda till muskeltrötthet, mikrotrauma och inflammation, vilket resulterar i smärta.

Tendonit

Tendinit är en inflammation i en sena som förbinder muskler med ben. I armen och underarmen kan senor bli inflammerade på grund av repetitiva rörelser, överansträngning eller direkt trauma. Tennisarmbåge (lateral epikondylit) och golfarmbåge (medial epikondylit) är exempel på tendiniter som vanligtvis drabbar underarmssenorna. Dessa tillstånd beror på repetitiva grepp, handledsrörelser eller underarmsrotationer, vilket orsakar smärta, ömhet och svårigheter att greppa eller lyfta.

Kompression av nerver

Kompression eller irritation av nerver i armen och underarmen kan orsaka smärta, stickningar, domningar eller svaghet. Karpaltunnelsyndrom uppstår när medianusnerven i handleden komprimeras, vilket leder till symtom i handen och underarmen. Cervikal radikulopati uppstår när nerver i nacken komprimeras eller irriteras, vilket orsakar smärta som strålar ner i armen och in i underarmen.

Frakturer och luxationer

Frakturer och luxationer uppstår när benen i armen bryts eller förskjuts från sina normala positioner. Dessa skador beror ofta på traumatiska händelser, fall eller direkta stötar. Frakturer kan orsaka omedelbar och svår smärta, svullnad, deformitet och svårigheter att röra sig. Luxationer drabbar vanligtvis axel-, armbågs- eller handleden, vilket leder till intensiv smärta, begränsad rörlighet och instabila leder.

Muskelbristningar

Muskelbristningar i armen eller underarmen kan uppstå på grund av plötsliga rörelser, överansträngning eller direkt trauma. Vanligtvis påverkas musklerna i biceps, triceps eller underarmens böj- och sträckmuskler. Muskelsträckningar orsakar lokal smärta, ömhet, svullnad och begränsad styrka eller rörelseomfång.

Artrit

Artritär ett tillstånd som kännetecknas av inflammation i lederna. Artros, som är den vanligaste formen, beror på att ledbrosket slits ut, medan reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom. Artrit i armlederna, t.ex. armbågen eller handleden, kan orsaka smärta, stelhet, svullnad och begränsad rörlighet.

Nerv i kläm

Nervklämning uppstår när en nerv blir komprimerad eller klämd, vilket leder till smärta, domningar, stickningar eller svaghet. I armen och underarmen är det vanligt att ulnarnerven och radialisnerven påverkas. Klämning av ulnarisnerven kan orsaka symtom i underarmen, handen och fingrarna, medan klämning av radialisnerven kan leda till smärta och svaghet i underarmen.

Bursit

Bursit är en inflammation i slemsäckarna, som är små vätskefyllda säckar som ger stötdämpning och minskar friktionen mellan senor, muskler och ben. I armen kan bursit uppstå i axeln, armbågen eller handleden. Det kan orsakas av repetitiva rörelser, trauma eller långvarigt tryck på bursorna, vilket resulterar i lokal smärta, svullnad och begränsad ledrörlighet.

Vaskulära problem

Vissa vaskulära tillstånd kan orsaka smärta i underarm och arm. Blodproppar, djup ventrombos (DVT) eller perifer artärsjukdom (PAD) kan begränsa blodflödet till underarmen, vilket leder till smärta, svullnad, missfärgning och nedsatt känsel.

Vilka är symtomen på smärta i underarm och arm?

Smärta i underarm och arm kan visa sig med olika symtom. Här är en detaljerad lista över vanliga symtom:

• Smärta: ihållande eller intermittent smärta i underarmen, överarmen eller specifika delar av armen.
• Ömhet: Känslighet eller obehag när man trycker på det drabbade området.
• Svullnad: Synlig eller palpabel svullnad eller inflammation.
• Stelhet: Minskat rörelseomfång eller svårigheter att röra sig.
• Svaghet: Minskad styrka eller svårigheter att greppa, lyfta eller utföra dagliga aktiviteter som involverar underarmen eller armen.
• Domningar eller stickningar: Förnimmelser av domningar, stickningar eller nålar i underarmen, handen eller fingrarna.
• Utstrålande smärta: Smärta som sprider sig från underarmen till hand, fingrar, axel eller nacke.
• Förlust av känsel: Minskad eller förändrad känsel, t.ex. minskad förmåga att känna beröring, temperatur eller vibrationer.
• Muskelspasmer: Ofrivilliga muskelsammandragningar eller ryckningar.
• Begränsat rörelseomfång: Svårigheter att helt sträcka ut eller böja underarmen, armbågen eller handleden.
• Värme: Ökad värme eller hetta i armen, ofta tillsammans med rodnad eller inflammation.
• Muskelatrofi: Märkbar förlust av muskelmassa i underarmen eller överarmen på grund av ovana eller nervpåverkan.
• Instabila leder: Känsla av att leden är lös eller instabil i armbågen, handleden eller axelleden.
• Svårigheter med dagliga aktiviteter: Utmaningar med att utföra vardagliga uppgifter som kräver att man använder underarmen eller armen, t.ex. att greppa föremål, skriva eller lyfta.
• Förändrad greppstyrka: Minskad förmåga att greppa föremål stadigt eller bibehålla ett starkt grepp.

Hur använder man RICE-behandlingen för att behandla armskador?

Här är en steg-för-steg-guide om hur man använder RICE-terapi för att behandla armskador:

• Vila: Sluta omedelbart med den aktivitet eller rörelse som orsakade eller förvärrade armskadan. Undvik alla aktiviteter som belastar den skadade armen så att den kan läka ordentligt.
• Lägg på is: Lägg is på det skadade området så snart som möjligt, helst inom de första 48 till 72 timmarna. Linda in isbitar eller en kylförpackning i en tunn trasa eller handduk för att skydda huden från direktkontakt. Lägg ispåsen på den skadade armen i 15 till 20 minuter åt gången, flera gånger om dagen. Ta pauser mellan isningarna så att huden kan återhämta sig.
• Kompression: Använd ett kompressionsbandage eller en elastisk linda för att försiktigt linda den skadade armen. Börja från området nedanför skadan och linda uppåt med ett fast men inte för hårt tryck. Se till att kompressionsbandaget sitter åt ordentligt men inte för hårt så att cirkulationen hämmas. Kompressionen hjälper till att minska svullnaden och ger stöd åt den skadade armen.
• Höjning: Lyft den skadade armen över hjärtats nivå när det är möjligt. Hitta en bekväm ställning där armen stöds, t.ex. med hjälp av kuddar eller kuddar. Att hålla armen upphöjd hjälper till att minska svullnaden genom att främja dränering av vätska från det skadade området.

Vanliga skador på armbåge och underarm vid sport

Ta en titt på denna sammanställning av potentiella skador som du kan råka ut för i samband med idrottsutövande. Även om det finns vissa kontaktsporter som basket, rugby och boxning som medför en högre risk för skador, när det gäller armen, har vi observerat att den också är mottaglig för skador i sporter som tennis och golf.

Golfskador i armbåge

Skador i armbågar vid tyngdlyftning och styrkelyftning

Tennisskador i armbåge

De vanligaste tillstånden i underarm och armbåge

Ta en titt på denna bedömning som belyser de indikationer och besvär som din kropp uppvisar som en varningssignal för en överhängande underarmsskada. Många sjukdomar och tillstånd är förknippade med armen och omfattar degeneration av leder, ligament och senor samt muskulär försämring. Om du bekantar dig med dessa tillstånd kan du effektivt förebygga och behandla dem.

Armbågsartrit

Armbågsledsförskjutning

Bursit i armbågen

Försträckning av armbåge

Tendinit i armbågen

Referenser

1. Evans, E. M. (1949). Pronationsskador i underarmen. Journal of Bone and Joint Surgery. Brittisk volym, 31(4), 578-588. https://boneandjoint.org.uk/Article/10.1302/0301-620X.31B4.578
2. Villarin, L. A., Belk, K. E., & Freid, R. (1999). Utvärdering och behandling av armbågs- och underarmsskador på akutmottagning. Emergency Medicine Clinics, 17(4), 843-858. https://www.emed.theclinics.com/article/S0733-8627(05)70100-0/fulltext
3. Hymovich, L., & Lindholm, M. (1966). Skador på hand, handled och underarm: resultatet av repetitiva rörelser. Journal of occupational medicine, 8(11), 573-577. https://www.jstor.org/stable/45001795
4. Soutar, D. S., & Tanner, N. S. B. (1984). Den radiella underarmsfliken vid behandling av mjukdelsskador i handen. British journal of plastic surgery, 37(1), 18-26. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/0007122684900353
5. Gelberman, R. H., Blasingame, J. P., Fronek, A., & Dimick, M. P. (1979). Arteriella skador på underarmen. Journal of Hand Surgery, 4(5), 401-408. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0363502379800313
6. GELBERMAN, R. H., GARFIN, S. R., HERGENROEDER, P. T., MUBARAK, S. J., & MENON, J. (1981). Kompartmentsyndrom i underarmen: diagnos och behandling. Clinical Orthopaedics and Related Research (1976-2007), 161, 252-261. https://journals.lww.com/corr/citation/1981/11000/compartment_syndromes_of_the_forearm__diagnosis.32.aspx
7. Grace, T. G., & Eversmann Jr, W. W. (1980). Underarmsfrakturer: behandling med stel fixering med tidig rörelse. JBJS, 62(3), 433-438. https://journals.lww.com/jbjsjournal/Abstract/1980/62030/Forearm_fracturestreatment_by_rigid_fixation.13.aspx
8. De Krom, M. C. T. F. M., Kester, A. D. M., Knipschild, P. G., & Spaans, F. (1990). Riskfaktorer för karpaltunnelsyndrom. American journal of epidemiology, 132(6), 1102-1110. https://academic.oup.com/aje/article-abstract/132/6/1102/81519
9. Cyriax, J. H. (1936). Patologi och behandling av tennisarmbåge. JBJS, 18(4), 921-940. https://journals.lww.com/jbjsjournal/abstract/1936/18040/the_pathology_and_treatment_of_tennis_elbow.11.aspx
10. Amin, N. H., Kumar, N. S., & Schickendantz, M. S. (2015). Medial epikondylit: utvärdering och behandling. JAAOS-Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons, 23(6), 348-355. https://journals.lww.com/jaaos/Fulltext/2015/06000/Medial_Epicondylitis__Evaluation_and_Management.4.aspx