Gymnastikskador på hand och handled

En gymnasts händer bär upp till dubbelt så mycket som idrottarens vikt mellan vridningar, hopp och volter som får halva mänskligheten att häpna, men med skador som snabbt kan åtgärdas. I den moderna gymnastikens sex modaliteter måste idrottarna lära sig att kontrollera träningen och rutinerna mycket väl för att undvika värk och smärta, men när dessa inte tillämpas väl uppstår allvarliga problem.

Här är de vanligaste hand- och handledsskadorna, och lär dig hur du använder PRICE-terapi för att lindra smärtan och förhindra att skadan blir allvarligare än den egentligen är i första hand.

Vilka är de vanligaste typerna av hand- och handledsskador vid gymnastik?

Bland de 21 benen i handen är falangerna de ben som är mest mottagliga för frakturer på grund av gymnastikens krav. Ledsmärta är lika mycket en åkomma som andning för idrottare.

I den här artikeln kommer vi att förklara vilka som är de vanligaste skadorna i händer och handleder hos en gymnast, kom ihåg att vi inte alltid kan förhindra en skada, men att känna till dem hjälper alltid till att undvika dem.

Fraktur på tillväxtplattan

Detta är en ganska vanlig åkomma hos barn och unga gymnaster. Tillväxtplattor är de mjukaste och mest ömtåliga delarna av människokroppen, och konstant skada på detta område påverkar hur benstrukturen i händerna växer.

De är så svaga att en måttlig stöt eller vridning kan orsaka frakturer. Detta gäller särskilt barn som inte har fått tillräcklig träning. Hos barn under 10 år eller ungdomar bör därför varje övning eller akrobatik övervakas noggrant av en vuxen.

Frakturer på scaphoideum

Dålig teknik vid övningar eller fall och försök att stoppa slaget med händerna under ett akrobatiskt stunt är de främsta orsakerna till en scaphoidfraktur. Scaphoideum är ett litet, ömtåligt ben i varje handled, mycket nära tummen, som vid skada ger svullnad och smärta runt fingret, men ofta känns ingen smärta i detta område om inte tummen och själva handleden är måttligt rörliga.

Rivningar i ligament

Handleden innehåller en uppsättning muskler, ligament och senor vars funktion är att generera styrka och uthållighet, båda viktiga egenskaper hos gymnaster. Någon av dessa vävnader kan vara helt eller delvis avsliten.

Det kan röra sig om milda stukningar som förtjänar att behandlas med PRICE-terapi eller allvarliga stukningar som endast kan behandlas i ett medicinskt nödläge. När en bristning uppstår uppstår en lokal inflammation och intensiv smärta när man använder handen.

Palmar dishidros

Bättre känd som handblåsor, de skapas av den ständiga gnidningen och trycket på huden på stängerna och olika stöd som används i gymnastik. Magnesium har en halkhämmande funktion, men orsakar skadlig vidhäftning av händerna på dessa ytor till den grad att blåsorna uppstår.

Även om de inte är särskilt allvarliga är dessa blåsor på händerna en olägenhet för fortsatt träning och kan till och med blöda om du inte tar nödvändig vila.

Frakturer på falangerna

Av benen i handen är falangerna de svagaste. Dålig pressteknik, fall och extrema vridningar under gymnastisk akrobatik leder till oönskade frakturer. En annan orsak är en benavvikelse i ett av fingrarna, vilket gör att kraften blir ojämnt fördelad. En fraktur kan lätt förväxlas med en stukning, och därför bör man göra en grundlig undersökning innan man sätter in någon behandling.

Kramper i handen

Muskelutmattning efter intensiva gymnastikpass är den vanligaste orsaken till kramper, som först märks i tummarna innan resten av handen skakar. Se upp för mindre kramper, trötthets- och svaghetskänslor, domningar och stelhet. Dessa dåliga symptom är tillfälliga och övergående, men om de är konstanta bör de kontrolleras av en specialist eftersom en nerv kan vara inblandad.

Bästa produkter för behandling av hand- och handledsskador inom gymnastik

Bästsäljare

Hur använder man RICE-terapi för att behandla handleds- och handskador inom sportgymnastik?

Användningen rekommenderas endast för mindre skador, såsom stukningar och grad I-stukningar. RICE är en första behandlingsmetod för idrottsskador, men numera har denna terapi blivit PRICE och är mer effektiv inom gymnastikvärlden.

• Skydd: Med stöd av ett funktionellt bandage eller skena måste vi hålla den skadade handen skyddad medan vi utvärderar på djupet vad skadan är. Det rekommenderas att gymnasten befinner sig i ett lugnt område, där han/hon inte behöver röra handen.
• Vila: Detta är en partiell immobilisering av handen, eftersom det inte är tillrådligt att musklerna är 100% orörliga. Återhämtningen börjar när de skadade vävnaderna gradvis börjar slappna av. Denna vila bör pågå i 48 till 72 timmar.
• Is: Is bör appliceras på den skadade handen, men inte direkt, utan snarare med hjälp av en näsduk eller en värmepåse. Exponeringen av isen på huden måste vara intermittent, under inga omständigheter får kylan vara mer än 20 minuter, sedan måste det finnas en obligatorisk paus.
• Kompression: Ett elastiskt bandage är viktigt vid användning av mjukt tryck på handen, alltid med försiktighet för att inte skära av blodcirkulationen alls. Vi vet om ett bandage är för hårt eftersom vi känner en stickande känsla i handen, då rekommenderas det att lossa kompressionen.
• Höjning: Antingen omedelbart eller hemma bör handen placeras ovanför hjärtats nivå. Detta hjälper till att sänka blodtillförseln till handen och minska svullnaden. Smärta och blåmärken kommer också att avta, alltid med stöd av medicinering när det ordineras av en idrottsläkare.

Referenser

1. Webb, B. G., & Rettig, L. A. (2008). Handledsskador inom gymnastik. Aktuella rapporter om idrottsmedicin, 7(5), 289-295. https://journals.lww.com/acsm-csmr/Fulltext/2008/09000/Gymnastic_Wrist_Injuries.13.aspx
2. Gabel, G. T. (1998). Handledsskador vid gymnastik. Clinics in sports medicine, 17(3), 611-621. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0278591905701046
3. Benjamin, H. J., Engel, S. C., & Chudzik, D. (2017). Handledssmärta hos gymnaster: en genomgång av vanlig överanvändning av handledspatologi hos gymnastikidrottare. Current Sports Medicine Reports, 16(5), 322-329. https://journals.lww.com/acsm-csmr/fulltext/2017/09000/Wrist_Pain_in_Gymnasts___A_Review_of_Common.12.aspx
4. Chang, C. Y., Shih, C., Penn, I. W., Tiu, C. M., Chang, T., & Wu, J. J. (1995). Handledsskador hos unga gymnaster i en kinesisk operaskola: radiografisk undersökning. Radiology, 195(3), 861-864. https://pubs.rsna.org/doi/abs/10.1148/radiology.195.3.7754022
5. DiFiori, J. P., Caine, D. J., & Malina, R. M. (2006). Handledssmärta, distal radial fysealskada och ulnar varians hos unga gymnaster. The American journal of sports medicine, 34(5), 840-849. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0363546505284848
6. Meeusen, R., & Borms, J. (1992). Gymnastiska skador. Sports Medicine, 13, 337-356. https://link.springer.com/article/10.2165/00007256-199213050-00004
7. Caine, D. J., & Nassar, L. (2005). Gymnastikskador. Epidemiology of pediatric sports injuries: individual sports, 48, 18-58. https://www.karger.com/Article/Abstract/84282
8. Garrick, J. G., & Requa, R. K. (1980). Epidemiologi av kvinnors gymnastikskador. The American journal of sports medicine, 8(4), 261-264. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/036354658000800409
9. Sands, W. A., Shultz, B. B., & Newman, A. P. (1993). Skador inom kvinnlig gymnastik: en 5-årsstudie. The American journal of sports medicine, 21(2), 271-276. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/036354659302100218
10. Caine, D., Cochrane, B., Caine, C., & Zemper, E. (1989). En epidemiologisk undersökning av skador som drabbar unga kvinnliga tävlingsgymnaster. The American journal of sports medicine, 17(6), 811-820. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/036354658901700616