Migränsmärta kan vara försvagande och avsevärt försämra en persons livskvalitet. Det är viktigt att hitta det bästa sättet att lindra migränhuvudvärk, eftersom det kan förbättra patientens allmänna välbefinnande och produktivitet. Dessa kan åtföljas av andra symtom som illamående, kräkningar och känslighet för ljus och ljud, vilket ytterligare kan påverka en persons dagliga aktiviteter.
Obehandlad migrän kan dessutom leda till kronisk huvudvärk och till och med depression. Att hitta effektiv lindring kan också bidra till att minska behovet av att överanvända mediciner, vilket kan leda till återkommande huvudvärk. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar tillsammans med sina patienter för att ta fram individuella behandlingsplaner som inte bara behandlar smärtan, utan även de associerade symtomen och de bakomliggande orsakerna till migrän.
Vad är migrän och hur identifierar man det?
Migrän är en typ av huvudvärk som kännetecknas av återkommande episoder av måttlig till svår huvudvärk som kan pågå i timmar eller till och med dagar. Smärtan beskrivs vanligen som bultande eller pulserande och drabbar vanligtvis bara ena sidan av huvudet. Den kan åtföljas av andra symtom som illamående, kräkningar och känslighet för ljus och ljud.
För att identifiera migrän förlitar sig vårdpersonal vanligtvis på en kombination av anamnes, fysisk undersökning och diagnostiska tester. Patienterna har ofta sjukdomen i släkten och kan ha upplevt liknande huvudvärksepisoder.
Under den fysiska undersökningen kan läkaren leta efter tecken på andra neurologiska tillstånd och utföra tester för att utvärdera syn och reflexer. Diagnostiska tester som magnetisk resonanstomografi (MRI) eller datortomografi (CT ) kan beställas för att utesluta andra möjliga orsaker till huvudvärken.
I allmänhet kräver identifiering av migrän noggrann utvärdering och samarbete mellan patienten och vårdpersonalen för att säkerställa korrekt diagnos och effektiv behandling.
Här är lite statistik om migränhuvudvärk:
- Migrän drabbar cirka 1 miljard människor världen över, vilket gör det till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna.
- I USA lider cirka 12 % av befolkningen av migrän.
- De är tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män och tenderar att förekomma i familjer.
- Minimiåldern för debut av migrän är 30 år, men det kan drabba människor i alla åldrar, även barn.
- Enligt Världshälsoorganisationen är migrän den sjätte mest invalidiserande sjukdomen i världen.
- De kostar den amerikanska ekonomin cirka 36 miljarder dollar per år i sjukvårdskostnader och förlorad produktivitet.
- Kronisk migrän (definieras som huvudvärk 15 eller fler dagar i månaden) drabbar cirka 2% av befolkningen.
- Migränpatienter löper också större risk att drabbas av depression, ångest och andra psykiatriska störningar.
Bästa produkterna för lindring av migränsmärta
Bästsäljare
-
Kylande Ögonmask Gel (Guld/Svart)
kr149,00 -
Kylande Ögonmask Gel (Orange/Rosa)
kr149,00 -
Kylande Ögonmask Gel (Purpur/Turkos)
kr149,00 -
Värmekudde Mikrovågsugn för Nacke (Hjärtan)
kr239,00 -
Värmekudde Mikrovågsugn för Nacke (Oxford)
kr239,00 -
Värmekudde Mikrovågsugn för Nacke (Sport)
kr239,00 -
Vetekudde Mikrovågsugn för Nacke och Axlar (Hjärtan)
kr299,00 -
Vetekudde Mikrovågsugn för Nacke och Axlar (Oxford)
kr299,00 -
Vetekudde Mikrovågsugn för Nacke och Axlar (Sport)
kr299,00
Vilka är de vanligaste typerna av migrän?
Det finns flera typer, var och en med unika egenskaper och symtom. Här är några av de vanligaste typerna och deras beskrivningar:
- Migrän utan aura (vanlig migrän): Detta är den vanligaste typen och drabbar cirka 80 % av patienterna. Den kännetecknas av måttlig till svår huvudvärk, vanligtvis på ena sidan av huvudet, tillsammans med illamående, kräkningar och känslighet för ljus och ljud.
- Migrän med aura (klassisk migrän): Denna typ kännetecknas av specifika neurologiska symtom som uppträder före huvudvärken. De kan omfatta synstörningar, t.ex. ljusblixtar eller blinda fläckar, eller andra sensoriska symtom som stickningar eller domningar i ansikte eller händer. Huvudvärken är vanligtvis svår och kan pågå i flera timmar.
- Menstruell migrän: Denna typ utlöses av hormonella förändringar som inträffar under en kvinnas menstruationscykel. Den kan uppstå före, under eller efter menstruationen och kan vara svårare än andra typer av migrän.
- Motsvarande migrän: Denna typ kännetecknas av neurologiska symptom som efterliknar en stroke eller ett krampanfall, men utan permanenta skador. Dessa symtom kan omfatta förvirring, svaghet på ena sidan av kroppen och sluddrigt tal.
- Komplicerad migrän: Denna typ kännetecknas av neurologiska symtom som varar längre än typiska migränsymtom och kan inkludera förvirring, förlamning och medvetslöshet.
- Abdominell migrän: Denna typ kännetecknas av svår buksmärta, illamående och kräkningar. Den är vanligare hos barn än hos vuxna och kan utlösas av stress eller matallergier.
Vilka är orsakerna till migrän?
De exakta orsakerna är inte helt klarlagda, men forskning tyder på att det förmodligen beror på en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer. Här är några av de kända utlösande faktorer som kan orsaka migrän hos mottagliga individer:
- Hormonella förändringar: fluktuationer i östrogennivåerna kan utlösa migrän hos kvinnor. Många kvinnor lider av denna sjukdom under menstruationscykeln eller graviditeten.
- Livsmedel och drycker: Vissa livsmedel och drycker kan utlösa migrän, särskilt hos utsatta individer. Vanliga bovar i dramat är choklad, ost, alkohol och livsmedel som innehåller mononatriumglutamat (MSG) eller nitrit.
- Sömnmönster: Förändringar i sömnmönster eller brist på sömn kan påverka. Att sova för mycket eller för lite, eller att ändra sömnscheman, kan vara problematiskt.
- Miljöfaktorer: Starka ljus, höga ljud och starka lukter. Vissa personer är också känsliga för temperaturförändringar eller barometertryck.
- Stress och ångest: Emotionell stress, ångest och spänningar. Att lära sig stresshanteringstekniker kan bidra till att minska sannolikheten för migrän.
- Väderförändringar: Väderförändringar, t.ex. temperaturförändringar eller barometertryck, kan orsaka huvudvärk hos vissa människor.
- Medicinering: Vissa mediciner, t.ex. orala preventivmedel och kärlvidgande medel. Tala med din läkare om du misstänker att din medicinering bidrar till din migrän.
- Fysisk aktivitet: Ansträngande eller ansträngande fysisk aktivitet. Träning kan vara bra för patienter, men det är viktigt att börja långsamt och gradvis öka intensiteten.
- Huvud- eller nacktrauma: En historia av huvud- eller nacktrauma kan öka risken. Uppsök läkare om du har drabbats av huvud- eller nacktrauma.
- Sjukdomar: Vissa medicinska tillstånd, t.ex. högt blodtryck, tidigare stroke eller migrän i släkten, kan öka risken. Tala med din läkare om du har frågor om din sjukdomshistoria.
Vilka är de bästa sätten att lindra och förebygga migrän?
Det finns flera vetenskapligt beprövade metoder för att lindra och förebygga migrän. Här är några av de mest effektiva metoderna:
1 - Vatten
Att få i sig tillräckligt med vätska är viktigt för att behandla och förebygga migrän. Uttorkning minskar blodvolymen, vilket leder till att blodkärlen i hjärnan vidgas och utlöser migrän. Det bidrar också till elektrolytobalanser, vilket kan förvärra migränsymtomen.
Att dricka tillräckligt med vatten under hela dagen kan förebygga uttorkning och minska frekvensen och svårighetsgraden av migrän. Det är viktigt att komma ihåg att varje persons vätskebehov varierar beroende på ålder, kön och aktivitetsnivå. Att dricka vätska som innehåller elektrolyter, t.ex. sportdrycker eller kokosvatten, kan också bidra till att förebygga uttorkning och minska risken.
Att äta livsmedel med högt vatteninnehåll, t. ex. frukt och grönsaker, kan också bidra till att bibehålla vätskebalansen. Överuttorkning kan också leda till hyponatremi, ett tillstånd som kan orsaka huvudvärk, illamående och förvirring, vilket kan misstas för migränsymtom. Det är viktigt att upprätthålla vätske- och elektrolytbalansen för att förhindra både uttorkning och hyponatremi.
2 - Magnesium
Magnesium är en viktig mineral som spelar en nyckelroll i kroppen, inklusive vid behandling och förebyggande av huvudvärk. Det hjälper till att reglera neurotransmittorer, som är kemikalier som överför signaler mellan nervceller i hjärnan. Låga magnesiumnivåer har förknippats med en ökad risk för denna sjukdom, och att ta magnesiumtillskott har visat sig vara en effektiv behandling.
Magnesium hjälper till att slappna av blodkärlen i hjärnan. Det kan också bidra till att minska inflammation, som tros spela en roll i utvecklingen av migränhuvudvärk. Dessutom har magnesium visat sig hjälpa till att lindra symtom som illamående och känslighet för ljus och ljud.
Det är viktigt att notera att magnesiumtillskott kanske inte är effektiva för alla och att den optimala dosen kan variera från person till person. Det är bäst att rådgöra med en läkare innan du påbörjar en ny kosttillskottsbehandling. Förutom genom kosttillskott kan man också få i sig magnesium genom en balanserad kost som innehåller magnesiumrika livsmedel som gröna bladgrönsaker, nötter och fullkornsprodukter.
3 - Kalla kompresser
Kalla omslag kan vara ett mycket effektivt verktyg. Genom att applicera en isgel på huvudet eller nacken kan man minska inflammationen och dra ihop blodkärlen, vilket kan lindra smärta och andra associerade symtom. Den kalla temperaturen kan också hjälpa till att bedöva området och ge en lugnande känsla.
Kalla geléfyllda omslag är särskilt effektiva vid behandling av migrän med aura, eftersom de kan bidra till att minska de synstörningar som ofta förknippas med denna typ avmigrän. De kan också vara användbara för att minska illamående och kräkningar.
Det är viktigt att notera att även om kalla kompresser kan vara till hjälp vid behandling av migrän, är det inte säkert att de är effektiva för alla. Dessutom kan användning av kalla kompresser under längre tidsperioder orsaka hudirritation eller förfrysning. Vi rekommenderar att du använder kalla kompresser i 10-15 minuter åt gången och undviker att placera kompressen direkt på huden. Linda istället in kompressen i en handduk eller trasa innan du applicerar den på det drabbade området.
4 - Yoga
Yoga, avslappningstekniker och meditation kan vara till nytta för behandling och förebyggande. Dessa tekniker kan hjälpa till att minska stress och spänningar i kroppen, vilket kan vara de viktigaste utlösande faktorerna. Genom att minska stress och spänningar kan dessa tekniker också bidra till att förbättra sömnkvaliteten, vilket är viktigt för behandlingen.
Yoga och andra fysiska aktiviteter kan också bidra till att förbättra cirkulationen och främja avslappning, vilket kan lindra smärta och andra associerade symtom. Vissa yogaställningar, t.ex. framåtfällningar och inversioner, kan också bidra till att öka blodflödet till hjärnan och minska svullnad.
Meditation och andra mindfulnessövningar kan vara bra för att minska stress och främja avslappning. Genom att praktisera mindfulness kan personer med migrän lära sig att känna igen tidiga tecken och vidta åtgärder för att förhindra en fullskalig attack. Meditation kan också bidra till att minska intensiteten och varaktigheten när de uppstår.
5 - Kost
Kost och bra näring kan spela en viktig roll. Vissa livsmedel och drycker är kända för att utlösa migrän hos vissa personer, t.ex. koffein, alkohol och bearbetade livsmedel. Genom att undvika dessa utlösande faktorer och införliva mer näringsrika livsmedel i kosten kan människor drabbas av färre och mindre allvarliga attacker.
Vissa näringsämnen har också visat sig vara fördelaktiga. Till exempel har magnesium visat sig bidra till att minska frekvensen och intensiteten av migrän. Livsmedel som är rika på magnesium inkluderar gröna bladgrönsaker, nötter, frön och fullkornsprodukter. Riboflavin (vitamin B2) har också visat sig bidra till att minska frekvensen av denna irriterande huvudvärk och finns i mejeriprodukter, ägg och gröna bladgrönsaker.
Förutom att undvika utlösande faktorer och äta näringsrika livsmedel är det också viktigt att hålla regelbundna måltider och undvika att hoppa över måltider, eftersom låga blodsockernivåer kan vara skadligt.
6 - Massage
Massageterapi kan vara en användbar kompletterande terapi. Massageterapi kan bidra till att minska stress och spänningar i kroppen. Genom att minska stress och spänningar kan massageterapi också bidra till att förbättra sömnkvaliteten.
Vissa massagetekniker, t. ex. triggerpunktsterapi och myofascial release, kan hjälpa till att frigöra muskelspänningar och minska smärta. Massageterapi kan också bidra till att förbättra cirkulationen och minska inflammation, vilket ytterligare kan lindra symtomen.
Förutom att minska migränens frekvens och intensitet kan massageterapi också bidra till att förbättra den allmänna livskvaliteten. Studier har visat att regelbunden massageterapi kan bidra till att minska ångest, depression och stressnivåer.
7 - Biofeedback
Biofeedback är en icke-invasiv terapi som kan vara effektiv för att hantera migrän. Biofeedback innebär att sensorer används för att mäta vissa kroppsfunktioner, såsom hjärtfrekvens, muskelspänning och hudtemperatur, och ger feedback för att hjälpa individen att lära sig kontrollera dessa funktioner.
Studier har visat att biofeedback-terapi kan vara effektivt för att minska frekvensen och intensiteten av migränhuvudvärk. Genom att lära sig att kontrollera vissa kroppsfunktioner, t.ex. muskelspänning, kan individen bättre kontrollera symtomen.
Biofeedback-terapi kan också bidra till att minska stress och ångest. Under en biofeedback-session arbetar personen med en terapeut för att lära sig avslappningstekniker och kontrollera kroppsfunktioner. Terapeuten ger feedback på de mätningar som görs av sensorerna och hjälper personen att justera sina tekniker efter behov.
8 - Akupunktur
Akupunktur och akupressur är alternativa behandlingsmetoder som kan hjälpa till att lindra smärta. Akupunktur innebär att man sticker in fina nålar i specifika punkter på kroppen, medan akupressur innebär att man trycker på samma punkter med fingrarna, händerna eller specialverktyg.
Forskning har visat att akupunktur och akupressur kan vara effektiva för att minska frekvensen och intensiteten av migrän. Man tror att dessa terapier fungerar genom att stimulera frisättningen av naturliga smärtlindrande kemikalier i kroppen, samt genom att förbättra blodflödet och minska muskelspänningar.
Förutom att minska frekvensen och intensiteten kan akupunktur och akupressur också hjälpa till att lindra andra associerade symtom, såsom illamående och känslighet för ljus och ljud.
9 - Vila
Vila och sömn är viktiga komponenter i en behandlingsplan, eftersom de kan hjälpa till att lindra huvudvärkssmärta och minska dess frekvens. Många människor rapporterar att trötthet och sömnbrist kan utlösa huvudvärk.
Under sömnen har kroppen möjlighet att vila och reparera sig själv. Det är under denna tid som kroppen producerar hormoner och kemikalier som är viktiga för den allmänna hälsan och välbefinnandet. Vila och sömn hjälper också till att minska stress.
Det är viktigt att skapa ett regelbundet sömnschema och se till att du får tillräckligt med vila varje natt. Detta kan innebära livsstilsförändringar, som att minska koffeinintaget och undvika elektroniska enheter före sänggåendet.
Att ta pauser under dagen för att vila och koppla av kan också bidra till att minska svårighetsgraden av migrän. Vissa personer kan ha nytta av att ta korta tupplurar under dagen eller öva på avslappningstekniker som djupandning eller meditation.
10 - Hantera stress
Stress är en vanlig orsak till migrän, och stresshantering är en viktig del av en behandlingsplan. När vi upplever stress frisätter vår kropp hormoner som kan orsaka fysisk spänning, vilket i sin tur kan utlösa huvudvärk.
Stresshanteringstekniker kan hjälpa till att minska spänningar och främja avslappning. Tekniker som djupandning, meditation, yoga och progressiv muskelavslappning kan vara effektiva sätt att hantera stress.
Kognitiv beteendeterapi (KBT ) är också en användbar teknik för att hantera stress. KBT kan hjälpa människor att identifiera negativa tankemönster och utveckla copingstrategier för att hantera stress och förebygga migrän.
Förutom stresshanteringstekniker är det viktigt att etablera hälsosamma livsstilsvanor, som att motionera regelbundet, sova tillräckligt och äta en hälsosam kost, för att hjälpa till att hantera stress och minska risken för huvudvärk.
11 - Mössa mot migrän
Huvudvärksreducerande mössor är en innovativ, icke-invasiv enhet som kan hjälpa till att lindra migränsmärta. Dessa mössor är utformade för att ge kylterapi till huvudet, vilket kan bidra till att minska inflammation och lindra migränsymtom.
Kepsen kyler det drabbade området, vilket kan bidra till att dra samman blodkärlen och minska smärtkänslan. Mössan kan bäras i upp till 30 minuter åt gången och kan återanvändas flera gånger, vilket gör den till ett ekonomiskt och bekvämt alternativ för migränpatienter.
En av fördelarna med anti-migränmössan är att den är ett läkemedelsfritt alternativ till traditionella migränbehandlingar. Detta kan vara särskilt viktigt för personer som inte kan ta receptbelagda mediciner eller som föredrar att undvika mediciner när det är möjligt.
12 - Ingefära
Ingefära är ett populärt naturläkemedel mot huvudvärk. Den innehåller flera bioaktiva föreningar med antiinflammatoriska och smärtstillande egenskaper, vilket gör den till ett potentiellt alternativ för behandling av migrän. Ingefära kan hämma frisättningen av vissa kemikalier i kroppen som främjar inflammation och smärta, och kan också blockera aktiveringen av smärtvägar i hjärnan.
En studie som publicerades i Phytotherapy Research visade att intag av ingefära i pulverform minskade intensiteten och varaktigheten av migrän hos en grupp deltagare jämfört med en placebogrupp. En annan studie som publicerades i Cephalalalgia visade att en kombination av ingefära och matrem var mer effektiv än placebo när det gällde att minska frekvensen och intensiteten.
Ingefära kan intas i olika former, t.ex. som te, kapslar eller färsk ingefärsrot. Det är viktigt att rådfråga läkare innan man använder ingefära som behandling, särskilt om man tar läkemedel eller har andra medicinska tillstånd. Även om ingefära i allmänhet anses vara säkert kan det orsaka biverkningar som gastrointestinalt obehag hos vissa människor.
13 - Vitaminer
Vitaminer spelar en viktig roll för att upprätthålla en frisk kropp och minska risken för olika hälsoproblem, inklusive migrän. I synnerhet har studier visat att vissa vitaminer kan hjälpa till att lindra symtomen och förhindra framtida attacker.
- Vitamin B2 (riboflavin) är ett viktigt näringsämne som har visat sig minska frekvensen och varaktigheten av migränattacker. Vitamin B6 kan också bidra till att minska svårighetsgraden och förebygga illamående och kräkningar.
- Brist på D-vitamin har också kopplats till en ökad risk för migrän. D-vitamintillskott kan hjälpa till att förebygga migrän, särskilt hos personer som tidigare haft D-vitaminbrist.
- Magnesium är ett annat viktigt näringsämne som kan bidra till att minska frekvensen och svårighetsgraden. Många människor har låga magnesiumnivåer, och magnesiumtillskott kan bidra till att minska antalet attacker.
Det är viktigt att du pratar med din läkare innan du börjar ta vitamintillskott, eftersom det kan vara skadligt att ta för många vitaminer. En balanserad kost som innehåller mycket frukt, grönsaker och fullkornsprodukter kan också ge de vitaminer som behövs för att förebygga migrän.
14 - Örter
Det finns flera örter som har använts traditionellt, och vissa har visat sig vara effektiva i vetenskapliga studier. Till exempel är feberfeber en ört som har använts i århundraden för att behandla huvudvärk och migrän. Den innehåller en förening som kallas parthenolid som har antiinflammatoriska egenskaper och kan bidra till att förhindra förträngning av blodkärl som kan utlösa migrän.
En annan ört som har studerats för sina smärtlindrande egenskaper är smörblomma. Smörblomma innehåller föreningar som kallas smörblomma och isopetasin som har visat sig ha antiinflammatoriska och vasodilaterande effekter, vilket kan bidra till att minska smärta.
Slutligen är pepparmyntsolja en annan ört som har visat sig ha vissa fördelaktiga egenskaper. Den innehåller mentol, som kan hjälpa till att slappna av musklerna och lindra spänningar.
15 - Eteriska oljor
Eteriska oljor har använts i århundraden för att behandla olika åkommor, inklusive huvudvärk och migrän. De härrör från växter och har unika terapeutiska egenskaper som kan hjälpa till att lindra smärta och andra symtom. Eteriska oljor kan användas på en mängd olika sätt, till exempel genom att andas in deras doft, applicera dem lokalt eller använda dem i en diffusor.
Några eteriska oljor som har visat sig vara effektiva vid behandling är pepparmyntsolja, lavendelolja och rosmarinolja.
- Pepparmyntsolja har en kylande effekt som kan hjälpa till att minska smärta och inflammation i samband med migrän.
- Lavendelolja har en lugnande effekt som kan bidra till att minska stress och ångest, vanliga utlösande faktorer.
- Rosmarinolja har smärtstillande och antiinflammatoriska egenskaper som kan hjälpa till att lindra smärta och minska inflammation.
Även om eteriska oljor kan vara effektiva vid behandling av migrän är det viktigt att använda dem på ett säkert sätt och med försiktighet. Vissa eteriska oljor kan orsaka allergiska reaktioner eller interagera med mediciner, så det är viktigt att konsultera en läkare innan du använder dem.
Hur kan migrän lindras med komplementära terapier utan medicinering?
Komplementära och alternativa terapier används ofta tillsammans med traditionella behandlingar för att minska frekvensen och svårighetsgraden av migrän. Även om de vetenskapliga bevisen för vissa av dessa terapier är begränsade, tycker vissa personer med migrän att de är till hjälp.
Några av de bästa komplementära eller alternativa terapierna är:
- Massageterapi: massageterapi kan hjälpa till att slappna av musklerna, minska stress och förbättra blodflödet, vilket alla kan bidra till att minska smärtan.
- Kall terapi: Även känd som kryoterapi, detta är en vanligt förekommande kompletterande terapi. Att applicera ett kallt paket eller ispaket på huvudet eller nacken kan bidra till att minska inflammation och dra ihop blodkärlen, vilket kan hjälpa till att lindra smärta och andra associerade symtom.
- Kiropraktisk vård: Kiropraktisk vård kan hjälpa till att lindra spänningar i nacke och ryggrad, vilket kan bidra till migränhuvudvärk.
- Eteriska oljor: Vissa eteriska oljor, t.ex. lavendel och pepparmynta, kan bidra till att minska svårighetsgraden när de appliceras lokalt eller sprids i luften.
- Yoga eller meditation: Yoga kan bidra till att förbättra flexibiliteten, minska stress och förbättra cirkulationen, vilket kan hjälpa till att förebygga.
- Akupressur: Akupressur innebär att man trycker på specifika punkter på kroppen för att lindra smärta och spänningar, och kan vara effektivt för att minska dess svårighetsgrad.
- Mentala och kroppsliga terapier: Mind-body-terapier, t.ex. meditation, hypnos och guidade bilder, kan bidra till att minska stress och ångest, vilket är vanliga utlösande faktorer för migrän.
- Akupunktur: Akupunktur innebär att små nålar förs in i specifika punkter på kroppen, och har visat sig vara effektivt för att minska frekvensen och svårighetsgraden hos vissa personer.
- Biofeedback: Biofeedback är en teknik som använder elektroniska apparater för att övervaka kroppsfunktioner som hjärtfrekvens, blodtryck och muskelspänning, och lär människor att kontrollera dessa funktioner för att minska stress och spänning.
- Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS): TENS innebär att elektriska lågspänningsströmmar appliceras på specifika punkter på kroppen och har visat sig vara effektivt för att minska frekvensen och svårighetsgraden av migrän hos vissa personer.
- Kognitiv beteendeterapi (CBT): KBT är en typ av psykoterapi som fokuserar på att förändra negativa tankemönster och beteenden, och kan hjälpa personer med migrän att bättre hantera den stress och ångest som kan utlösa dem.
- Växtbaserade läkemedel: Vissa örtmediciner, t.ex. feverfew och butterbur, har visat sig vara effektiva för att minska frekvensen och intensiteten hos vissa personer.
Referenser
- Sauro, K. M., & Becker, W. J. (2009). Samspelet mellan stress och migrän. Huvudvärk: The journal of head and face pain, 49(9), 1378-1386. https://headachejournal.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1526-4610.2009.01443.x
- May, A., & Schulte, L. H. (2016). Kronisk migrän: riskfaktorer, mekanismer och behandling. Nature Reviews Neurology, 12(8), 455-464. https://www.nature.com/articles/nrneurol.2016.93
- Lipton, R. B., Diamond, S., Reed, M., Diamond, M. L., & Stewart, W. F. (2001). Diagnos och behandling av migrän: resultat från American Migraine Study II. Huvudvärk: The Journal of Head and Face Pain, 41(7), 638-645. https://headachejournal.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1046/j.1526-4610.2001.041007638.x
- Kruit, M. C., van Buchem, M. A., Hofman, P. A., Bakkers, J. T., Terwindt, G. M., Ferrari, M. D., & Launer, L. J. (2004). Migrän som riskfaktor för subkliniska hjärnskador. Jama, 291(4), 427-434. https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/198090
- Silberstein, S. D. (1995). Migränsymtom: Resultat av en undersökning av självrapporterade migränpatienter. Huvudvärk: The Journal of Head and Face Pain, 35(7), 387-396. https://europepmc.org/article/med/11089517
- Rasmussen, B. K. (1995). Epidemiologi för huvudvärk. Cephalalgia, 15(1), 44-67. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1046/j.1468-2982.1995.1501045.x
- Sauro, K. M., & Becker, W. J. (2009). Samspelet mellan stress och migrän. Huvudvärk: The journal of head and face pain, 49(9), 1378-1386. https://headachejournal.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1526-4610.2009.01486.x
- Breslau, N., Lipton, R. B., Stewart, W. F., Schultz, L. R., & Welch, K. M. A. (2003). Komorbiditet mellan migrän och depression: undersökning av potentiell etiologi och prognos. Neurology, 60(8), 1308-1312. https://n.neurology.org/content/60/8/1308.short
- Cady, R. K. (1999). Diagnos och behandling av migrän. Clinical cornerstone, 1(6), 21-32. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1098359799900376
- Stewart, W. F., Lipton, R. B., Celentano, D. D., & Reed, M. L. (1992). Prevalens av migränhuvudvärk i USA: förhållande till ålder, inkomst, ras och andra sociodemografiska faktorer. Jama, 267(1), 64-69. https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/394233